Vill man se tillbaka på händelser som inträffade för några årtionden
sedan och få fram bakgrundsorsaker till varför detta skedde, vad som kom ut av
händelserna och vad man eventuellt kan lära sig av slutsatserna spelar arkiven
i bästa fall en avgörande roll. Gör man ett fullgott forskningsarbete skall
man, förutom att få fram ett objektivt beskrivet händelseförlopp, också
kunna dra slutledningar som i slutänden ger bidrag till historien bakom oss,
men även kunna blicka framåt och förstå nuet. Söker man förklaringar till
händelser i dag ligger de oftast långt tillbaka i tiden. Det du nu läst, och
förhoppningsvis håller med om, beskriver i akademiska termer vad man i stora
drag använder arkivmaterial till. Man bygger upp en teori eller slutsatser
från de kunskaper man tillägnar sig när man forskar i arkiven, och med denna
bas skapar man sig insikter för att kunna sia om framtiden.
Vän av ordning frågar sig kanske vid det här laget vad och i vilken grad
en helt vanlig och rättfärdig medborgare berörs.
NÅGRA EXEMPEL
För att belysa problematiken, låt mig ta några näraliggande exempel:
¤ Hur hade Göteborg, och speciellt området kring den norra älvstranden,
dvs. Hisingens södra del, sett ut idag om varvsindustrin överhuvudtaget inte
etablerat sig där, eller kanske inte ens i Göteborg?
¤ Vilka var drivkrafterna till att varven etablerades just där och i vad
mån skulle landskapet ha förändrats utan varvsindustrin?
¤ Var kom varvsarbetarna ifrån, hur såg deras arbete och arbetssituation
ut, var de bodde och vart de tog vägen sedan större delen av varvsnäringen
försvunnit. Frågorna kan radas upp, men svaren är hittills få. Svar på
frågorna om varvsindustrin i gångna tider finns till stor del i varvsarkiven,
som förvaras av olika institutioner på olika platser i Göteborg. Tillsammans
med dessa splittrade arkiv är myndigheternas arkiv spännande
forskningsområden. Det behöver inte röra sig om större undersökningar på
universitetsnivå.
Efterforskningar på "gräv - där - du - står "- nivån är helt
tillräckliga för att belysa en mindre del i historien.
VARVSHANDLINGAR I MÅNGA ARKIV
Här i Göteborg finns arkivhandlingar inom varvsnäringen främst vid
Landsarkivet. Bland annat förvaras där företagsarkiv tillhörande AB
Götaverken och Eriksbergs Mek. Verkstad AB. Man kan finna material så långt
tillbaka i tiden som från slutet av 1800-talet i det s.k. Keillerska arkivet
när man studerar Götaverken, och likaså tillbaka till 1800-talet när det
gäller det ekonomiska arkivet från Eriksberg.
Arkiv från det tredje stora varvsföretaget, AB Lindholmens Varv, finns
förvarat i Engelsberg, eftersom varvet fram till 1970 ägdes av
Johnson-koncernen. Inom parentes kan i detta sammanhang nämnas att Engelsberg
finns förutom Johnson-koncernens arkiv även ett museum med anknytning till
järnhanteringen i Bergslagen.
MYCKET FOTO OCH FILM
Vid sidan av företagsarkivet finns i Göteborgs olika museer med ett rikt
material som har anknytning till varvsindustrin i Göteborg. I stadsmuseets
samlingar finns exempelvis så gott som allt foto-, film- och videomaterial
förvarat. Man kan finna gamla foton på glasplåtar från Götaverken och
spelfilmer överförda till video från Eriksberg och Götaverken*) Vidare finns
i Sjöfartsmuseets magasin ritningar och annat tekniskt material till fartyg,
motorer, maskiner och annan tillverkning från alla tre varven.
Intressant i detta sammanhang är att man också i museernas samlingar kan
finna forskningsuppgifter i rederiarkiven, och gräver man djupt i Landsarkivets
material om rederi- och varvsnäringarna kan olika institutioners handlingar
utnyttjas tillsammans. Nackdelen är förstås att man måste veta hos vilka
institutioner och i vilka arkiv man skall leta efter uppgifter. Så är det
faktiska läget och det är något man får ta med i beräkningen när man
sitter och funderar över eventuella forskningsområden.
*) Man har dock använt ett video system som numer har övergetts.
Varvshistoriska Föreningen har därför kopierat över det mesta till
VHS-systemet, det som idag är det normala. De video- kassetterna finns i
föreningens arkiv.