Den byggs med timmermansverkstad i undre våningen och snickeriavdelning i den övre. Ett nytt gjuteri med 50x25 m golvyta byggs och utrustas med två Krigars kupolugnar, ett särskilt metallgjuteri samt torkugnar. NB 130, S/S FERM1A, levereras, varvets första leverans till Broströms.

1907 Aktiekapitalet utökas till 500000 kronor. På grund av begränsade resurser tvingas verkstaden koncentrera sig på det mindre tonnaget. En ny stor eldsvåda skövlar plåtslageriverkstäderna och smedjan. I stället uppförs nu stora ljusa verkstadsbyggnader samt en ny förrådsbyggnad. Den nya plåtslageriverkstaden får en golvyta av 70x25m och förses med moderna maskiner. Smedjan uppförs för elva eldar och förses med en stor ånghammare och en lufthammare.

Eriksberg år 1903. Till vänster slipen med ett par mindre båtar torrsatta, strax till höger om bildens mitt skymtar ett skrov under byggnad på stapeln. I bildens högra kant ligger den ursprungliga verkstadsbyggnaden kvar på bergklacken nedanför nuvarande kontoret.

1911 Hittills har elektricitet för maskiner och belysning genererats i egen elcentral men nu fås en direkt kraftöverföring från Trollhättan.

1912 Det 100:de fartyget, NB 160, S/S GUDRUN, en kanalångare på 248 bruttolön, levereras. Detta år är tillverkningsvärdet 850000 kronor. Antalet anställda är nu 275 man.

1913 Den 22 november firas verkstadens 60-årsjubileum med en fest­lighet. Antalet anställda är nu c:a 400 personer. Genom att arrendera mark på 60 år av Göteborgs stad, utökas verkstadsområdet med ett område beläget utefter älven, väster om det område som tillkom 1905. Verk­stadsområdet sträcker sig nu fram till gatan som går ner till Eriksbergsfärjans tilläggsplats. På det nya området anläggs en ny stor fartygslip. Då efterfrågan några år in på 1910-talet framför allt inriktas mot de större tonnageklasserna, står familjeföretaget nu inför betydande problem. Erik Flobeck börjar därför bli benägen att avyttra företaget.

1914 Maskinverkstaden utvidgas. "Vestkustens komfortablaste ångare, NB 166, S/S Bohuslän levereras den 14 maj".

1915 Den 31 augusti överlåts hela aktiestocken, om nom. 0,5 milj kro­nor, för 1,2 milj. kronor, till Dan Broström och företaget blir dotterbolag till Ångfartygs AB Tirfing. Dan Broström inträder som styrelseordföran­de, Erik Flobeck kvarstår som VD och Gunnar Engberg blir teknisk ledare. Han har varit anställd på företaget som varvsingenjör sedan 1907. Varvet bygger själva sin första flytdocka, som också blir den första flytdockan i Göteborg. Dockan har en lyftkraft av 1500 ton. Antal anställda är nu c:a 400.

1916 Utökas aktiekapitalet med 0,5 milj kronor, hela beloppet tecknas av Tirfing. En stor utbyggnad påbörjas på det område som 1913 arrende­rades av staden. Två betongbäddar avsedda för fartyg upp till 3000 tDW, med en kranbana emellan samt nya verkstäder och kontor uppförs.

De två nya stapelbäddarna under byggnad 1917.

Då varvet tidigare har en bädd, disponeras således nu tre bäddar. Varvsområdet utökas nu också med ett område väster om vägen till färjan samt ett område norr om det ursprungliga området. Arbetarebostäder för c:a 200 familjer uppförs också detta år.

1917 Aktiekapitalet ökas med ytterligare 0,5 milj kronor, som tecknas av Tirfing. I mars kölsträckes det första fartyget på den första av de nya bäddarna och i maj sker första kölsträckningen på den andra bädden. Erik W Flobeck avlider den 27 december. Han efterträds som verkställande direktör av Gunnar Engberg.

1918 Under åren 1916-1918 lånar Tirfing ut totalt 1,7 milj. kronor till EMV.

1919 En ny flytdocka med en lyftkraft av omkring 7500 ton beställs från Liibeck.

1920 Aktiekapitalet utökas till 3 milj. kronor. Antalet anställda har nu ökat till 980. I början av 1920-talet öppnas en sjukstuga i Flobecks gamla vinkällare. Under tiden den 26 januari till den 8 mars är verkstaden stängd p g a konflikt.

1921 I slutet av januari anländer den nya dockan, Flytdocka 2, från Tyskland, den 4 februari sker den första dockningen och den 5 februari sker invigningen. Dockan har en lyftkraft av 7750 ton. Antal anställda är under året bara omkring 500.

1922 Varvets första dieselfartyget, NB 206, M/S Erland levereras.

1923 Den nya maskinverkstaden (Vita Hallen) tas i bruk. Den 30 april sjösätts ett nytt förskepp till M/S Sydland som 1921 i december strandade vid Hönö Huvud. Det nya förskeppet sammanfogas i flytdockan med det bärgade akterskeppet. I mitten av september skriver GT "Nagelvärmare strejka, 30 oorganiserade ynglingar i vild strejk".

1924 I början av februari är det livligt vid varvet, 48 fartyg ligger inne för reparation. Den nya flytdockan, Flytdocka 3, som byggts vid varvet tas i bruk den 27 december då T/S Drottningholm dockas in som första båt. Dockan invigs sedan den 30 december av statsrådet Sandler. Invig­ningsfesten hålls på Trädgårdsföreningen. Dockan var ursprungligen avsedd för en lyftkraft av 9000 ton men utökas under byggnadstiden så att den vid invigningen har 18000 tons lyftkraft. Den utökas senare till 23500 tons lyftkraft. Ett licensavtal träffas med B&W om byggande av dieselmotorer av deras konstruktion. Verkstadsområdet omfattar nu 71500 m2, arbetarantalet är 852 man och antal tjänstemän och arbetsleda­re 89 man, varav 17 på ritkontoret. Under året repareras 780 fartyg, var­av 271 dockas eller slipsätts. Omsättningen för nybyggen och reparationer är 5,7 milj. kr.

1925 Vid Dan Broströms död i juli blir J Alb. Jansson ny styrelseord­förande. Mot mitten av 20-talet utökas de två stapelbäddarna för att kunna klara de större fartyg som nu börjar byggas. Det första fartyget med Eriksbergsbyggd dieselmotor, NB 214, M/S FALSTERBO, ett 6650 tons lastfartyg med en motor på 2000 I H K, levereras. Det är samtidigt det största fartyg som hittills byggts på varvet.

1926 Styrelseordföranden J Alb. Jansson avlider och efterträds av Kapten S G Jansson. Lördagen den 19 juni sjösätts jagaren O H NOR­DENSKIÖLD. Skrovet som varvet byggt som underleverantör till Götaverken är EMV:s första örlogsfartyg och skall efter vissa inrednings- och utrustningsarbeten till Götaverken för färdigställande. Under sommaren ligger Valkokeriet Sir James Clark Ross inne vid varvet för reparation.

1927 I februari levereras M/S MÄLAREN, varvets första leverans till Transatlantic.

Vid en våldsam eldsvåda den 3 maj, läggs Rörläggeri- och Kopparslageriverkstäderna samt Renseriet helt i aska.

1928 l april levereras M/T MARKLAND på 9000 tDW, varvets första tankfartyg. I december levereras det norska tankfartyget M/T DALFONN som med sina 13465 tDW är det största motorfartyg som hittills byggts i Skandinavien. Fartyget är byggt efter ritningar från Götaverken.

M/T Markland under färdigställande vid utrustningspiren 1928.1 bakgrunden varvet med verkstäderna. Längst upp till vänster skymtar valskvarnen.

 En pensionskassa för varvets tjänstemän och befäl inrättas.

1929 En eldsvåda i mitten av februari ödelägger Gjuteriet. Modellmagasinet med dyrbara samlingar är starkt hotat. I februari gör Amerikalinjens östersjöångare S/S KASTELHOLM, provtur i 12" kärnis runt Dynan. l augusti var 15 fartyg om tillsammans 100000 tDW i arbete och beställ­ning. På hösten byggs, i docka II, skrovet till NB 237, ett lastfartyg på 6900 tDW. Under året levereras motorer på tillsammans 15600 IHK.

1930 Antalet anställda har nu ökat till omkring 2100.

1931 M/T Castor av Trelleborg repareras efter en omfattande brand.

1932 På grund av depressionen levererades detta år endast tre fartyg. Ett av dessa är isbrytaren GÖTA LEJON på 4000 IHK, som den 17 december levereras till Göteborgs Hamnstyrelse. Antalet anställda har nu sjunkit till endast 850 man.

1933 I maskinverkstaden är nu produktionen långt under hälften av vad den var för ett par år sedan, endast motorer på tillsammans 6400 IHK levereras.

1934 Efterträds S G Jansson som styrelsens ordförande av major Her­bert Jacobsson som sedan kommer att inneha denna post till sin död 1948.

1935 Byggs ett tankfartyg på 575 ton, med ett huvudsakligen svetsat skrov, NB 279, M/S SOYA II.

1937 Levereras Eriksberg 200:de fartyg, NB 272, M/S BRAGELAND, ett lastfartyg på 4700 tDW. Det totala dödviktstonnaget för fartygsleveranserna uppgår till cirka 375000 ton. Antal anställda har stigit till 2500.

1938 Antal anställda uppgår under året till omkring 2800. Total effekt av levererade motorer uppgår till 38700 IHK.

1939 Ny mark inköps av Göteborgs stad, väster om Eriksbergsgatan och Valskvarnsgatan. Även den mark som tidigare arrenderats, har nu förvärvats. Företaget är nu ägare till all mark, på vilken dess verksamhet bedrivs.Till Eriksbergs Arbetsledares Semesterhemsförening, överlämnar bolaget som gåva, ett markområde med byggnader, vid Halsenabb på Orust. Skrovet till NB 291, varvets första 15000 tons tanker, byggs i en av dockorna. Den 19 juli påbörjar jagaren Malmö sina verkstadsprovturer som planeras pågå i två månader. Den 11 augusti ligger samtidigt tre djupvattenseglare, Moshulu, Abraham Rydberg och Pamir, inne vid var­vet för översyn. På somrarna före andra världskriget är det ganska van­ligt att man ser stora segelskutor vid varvet, men det är ovanligt med så många på en gång. Under året reparerades 574 fartyg.

1940 På det förra året anskaffade markområdet påbörjas nu uppbygg­naden av en ny varvsanläggning bestående av tre betongbäddar. De får en längd av 175 m. Två av dem, bädd nr 4 och bädd nr 5, räcker till för tankfartyg på omkring 24000 tDW, medan den tredje, bädd nr 6, görs tre meter bredare än de andra två, så att den räcker för tankfartyg på upp till 30000 tDW. Bäddarna som blir av en ny typ, "self contained", kommer att betjänas av åtta kranar med 20-30 tons lyftkrafl. En ny plåtverkstad byggs också. Den kommer att bestå av fyra skepp, för rak plåt, buktig plåt, profiler och spant. Skeppen mynnar ut i en svetshall som utgör ett tvärskepp till de andra skeppen. Svetshallen får dim 150x30 m och en höjd av 26m. Den utrustas för att kunna klara sektioner upp till 40 ton. Över delar av byggnaden inreds mallvinden.

Till detta kommer en ny materialgård för valsmaterial, samt lagringsplatser för de färdiga sektio­nerna i närheten av de nya bäddarna.

1941 På bädd nr 5. den först färdiga av de nya bäddarna, kölsträcks den 8 april NB 307, en 15000 tanker. Bädden är sedan helt klar på hösten. Den 16 juli bildas Eriksbergs Skyttekorporation.

1942 Genom köp från Gbg stad utökas verkstadsområdet med ett område norr om det tidigare, bl. a berget där kontoret senare kom att byggas. Efter detta köp omfattar varvsområdet nu totalt 204000 m².  

Antalet an­ställda har nu minskat till omkring 2500. Motorproduktionen har också minskat och är totalt under året 12100 IHK. Den 30 januari levereras isbrytaren EISBEER, NB 319, till Oberkommando der Kriegsmarine. I december levereras M/T MALMLAND, det första fartyget av en ny typ till Tirfing, ett malmfartyg på 12620 tDW. Fartyget skall efter smärre ändringar även kunna föra oljelaster.

1943 På våren tas den första delen av den nya plåtverkstaden i bruk. Antal anställda stiger igen och kommer under året upp i omkring 2800. Minfartyget ÄLVSNABBEN levereras.

1944 I början av året invigs det nya huvudkontoret. Plåtverkstaden är nu helt klar och tas i bruk. På hösten är också den andra nya bädden, nr 4 klar. Det första fartyget på denna bädd blir NB 350, kryssaren Göta Lejon. Varvet har i början av året en orderstock om 35 fartyg på tillsam­mans 300000 ton för svenska och norska rederier.

1945 Den 17 november sjösätts kryssaren GÖTA LEJON i närvaro av Kronprins Gustaf Adolf. Under året inflyter beställningar på ytterligare 23 fartyg för norska räkning. Den 12 december sträcks på den nya bädd nr 6 kölen till NB 343, en 15800 tDW tanker av ny typ.

1946 Första etappen av den nya svetshallen är klar att tas i bruk. Den tredje av de nya bäddarna, nr 6 är helt klar på hösten. Fr. o m detta år bedrivs en tid arbetet på sex bäddar. 

Ett nytt centralförråd tas i bruk i juli. Det har en yta av 6000 m2. M/S TALABOT, levereras, varvets första leverans till Wilhelmsen.

1947 Den 15 december levereras kryssaren GÖTA LEJON. I april (as den nya pannverkstaden i bruk. Den 31 december avgår Gunnar Engberg som VD och efterträds av Erik Häggström. Häggström har varit anställd vid varvet sedan 1925. En säregen olycka inträffar då ett tankfartyg vid Sjösättningen kolliderar med T/S Suecia. Under året levereras den första 18500 tDW tankern, M/T MAR1EHOLM.

Den nya svetsverkstaden och stapel bäddarna i slutet av 1940-talet. På staplarna syns skrov i tre olika byggnadsstadier på det mellersta skrovet har arbetet pågått en månad, på det vänstra två och på det högra tre månader.

1948 Den sista delen av Svetshallen, en 50 m lång tillbyggnad, tas i bruk under sommaren och därmed är den stora omdaning av varvet som inleddes 1940, i huvudsak fullbordad och varvet intar en ledande ställning i fråga om modern och rationell produktion, där övergången till svetsning och sektionsbygge utgör väsentliga nyheter. Varvet är nu sannolikt det modernaste i världen. Efter an under ett par år ha byggt på sex bäddar visar erfarenheterna från sektionsbyggnadmetoden an man genom rationaliseringsmöjligheterna kan koncentrera allt skeppsbyggen till de tre nya bäddarna med bibehållen kapacitet och bättre ekonomiskt utbyte. För ett 18000 tons tankfartyg kan man med en skift klara en byggtid av högst tre månader på bädden. Därför läggs den äldsta bädden ner och de två andra gamla bäddarna hålls som reserv för specialfartyg. Överenskommelse träffas om att licenstillverka motorer av typ "Doxford". Motorproduktionen detta år uppgår till totalt 83000 IHK.

1949 I april avlider major Herbert Jacobsson. Han efterträds som styrelseordförande av Tor E J:son Broström. Detta är första året man bygger på endast tre staplar. Man håller sedan en produktionsvolym av ett nybygge per månad, motsvarande c:a 200000 tDW per år. En större tillbyggnad (Gröna Lund) till den tidigare i tre omgångar ombygga maskinverkstaden tas i bruk i mitten av året. Årskapaciteten för motorer är nu 100-150000 IHK, fördelat på enheter på upp till 15000 IHK. Sjukstugan byggs om och får större utrymme och bättre utrustning. Under året görs en större ombyggnad av kryssningsfartyget M/S Stella Polaris.

1951 Aktiekapitalet utökas från 6 till 9 milj kr genom överföring av 3 milj. kr från disponibla vinstmedel. I oktober tas den stora heltäckta motordrivna färja, som anskaffats för att ersätta de öppna pråmarna för arbetartransporterna över älven, i bruk. Den kan ta 520 passagerare. En husbåt för 136 man, avsedd för de tyska arbetarna, tas i bruk. Den systematiska yrkesutbildningen med omskolningskurser för nyanställda startar. M/T SOGNEFJELL, det första 24000 tDW tankfartyget, levereras. Efter att ett par år ha legat över 80000 hk, sjunker produktionen av motorer under året till totalt 63000 IHK.

1952 En 50 tons pontonkran anskaffas från Tyskland. Den 23 oktober sjösätts NB 433, jagaren SMÅLAND. Under året levereras 10 fartyg om totalt 137780 tDW. 433 fartyg repareras, varav 210 dockas. Omsättning 151 milj kr. Åren 1945-1952 ligger antalet anställda mellan 3300-3500. Den första Doxfordnnotorn av varvets egen tillverkning installeras i NB 422, M/T KOLLGEIR, ett tankfartyg på 18000 tDW. Under året levere­ras motorer på totalt 82000 IHK.

1953 På våren tas den nya verktygsförrådsbyggnaden i bruk. I källaren inryms provningsverkstad och förråd, i bottenvåningen verktygsförråd och WC-central och i l:a och 2:dra våningarna klädrum för 600 man. Det gamla verktygsförrådet byggs om till Centralkök och matsalar och tas delvis i bruk på hösten. Under sommaren förlängs bädd nr 6 med 20 m för att möjliggöra byggande av tankfartyg på 35000 tDW.

Den första av en ny typ långslagig B &W- motor på 10300 IHK installeras på våren i NB 431, M/T BRAJARA, en tanker på 24300 tDW. Under året levereras totalt 12 fartyg om 160560 tDW, vilket är rekord i Eriksbergs historia. Anta! arbetare är nu 3365, antal tjänstemän och arbetsledare 715, varav 158 på ritkontoret. På Valborgsmässoafton kan man se en ovanlig syn i dockorna, två fartyg är dockade i vardera av dockorna. Docka I: en minutläggare och en vedettbåt från Kustartilleriet, i Docka II: jagaren Klas Horn och bogserbåten Rudolf samt i Docka III: S/S Sirus och M/S Glimmaren. Den 29 maj firas verkstadens 100-årsjubileum med mid­dag på Grand Hotell. I samband med jubileet görs donationer till de anställdas organisationer, dessutom utdelas gratifikationer till de anställda.

Huvudkontoret i början av 1950-talet. På bergklacken till höger, där livbåtarna står, låg den gamla smedja där verksamheten startade 1850. År 1993 kan man fortfarande se en liten rest av denna bergklack.

1954 Den utbyggda sjukstugan tas i bruk i juni. På våren rivs den gamla slipen. Lärlingsutbildningen vid företaget startar. Lärlingarna genomgår en 3-årig yrkesutbildning, med teori och praktik parallellt, inom något av yrkena : Fartygsbyggare, Maskinarbetare, Motormontör, Fartygsrörläggare, Fartygselektrisk installatör och Fartygssnickare. Det första Eriksbergsbyggda fartyg som forsens med en uppladdad huvudmotor, NB 480, M/T TABRIZ, en tanker på 18000 tDW, levereras denl7 maj. Motorn är på 11280 IHK. Den första tankern i 32000 ton klassen, NB 441, M/T BERGEBOSS, 32900 tDW, 13800 IHK, levereras den 9 juni. Ett rekord på sitt sätt är väl att man under året till en och samma redare, Leif Höegh, levererar fyra stora tankfartyg på tillsammans 72000 tDW.

1955 På sommaren är arbetena med den nya dockpiren klara. Den har fått en annan placering än den gamla och är byggd i betong. Dockorna är således också flyttade till nya lägen. Piren ar försedd med en byggnad för klädrum, matsal, kontor, verktygsförråd, WC mm. På hösten provkörs i maskinverkstaden världens största dieselmotor, en 10-cylindrig överladdad motor med 740 mm cylinderdiameter och 1600 mm slaglängd, utvec­klande 12500 EHK vid 115 varv/min. Den installeras sedan i NB 464, ett tankfartyg på 34800 tDW.

1956 Genom överföring från sparade vinstmedel utökas aktiekapitalet från 16 milj. kr till 30 milj. kr. På våren tas det nya centralköket i bruk. På hösten är den nya snickareverkstaden i sandhålan helt klar. Den är uppförd i betong och tegel och inrymmer hyvleri, timmermans verkstad, maskinsnickeri och möbelverkstad samt personalutrymmen. I en friståen­de byggnad inryms ett modernt träförråd med effektiva transportanord­ningar. En mindre utbyggnad av gjuteriet görs. 

Av Göteborgs stad inköps 150000 m² mark sydväst om det gamla varvsområdet. Efter detta köp omfattar varvsområdet nu 350000 m². Jagaren SMÅLAND, levereras den 12 januari. 

I januari levereras också det första 34000 tons tankfartyget, NB 464, M/T FERNCREST, 34800 tDW, 12500 EHK. Den 28 maj sjö­sätts NB 487, jagaren SÖDERMANLAND.

1957 I augusti startar sprängningsarbetena för den nya dockan. I janu­ari sjösätts skrovet till jagaren HÄLSINGLAND, i april bogseras sedan skrovet till Kockums för utrustning. Detta år sätter Eriksberg skandinaviskt årsrekord genom att sjösätta 247300 tDW, varvet har också flest sjösättningar och leveranser i Europa. EMV:s 100:e fartyg för norska beställare, M/T FJORDAAS, en tanker på 35000 tDW, levereras. Beställ­ningar erhålls på fem 48600 tDW tankfartyg som skall utrustas med de Laval ångturbiner. Den sista leveransen ligger 1963.

1958 Den nya flygeln till huvudkontoret tas i bruk, den sista inflytt­ningen sker under semestern. Den nya svetsverkstaden, med en yta av 4000 m² och utrustad med en 50 tons travers, är nu också klar och tas i bruk. 

De egentliga sprängningsarbetena på Pölseboområdet, för att bl a bereda plats för den nya dockan avslutas i december. Totalt 350000 m3 har sprängts bort. På sommaren levereras det 400:de fartyget, NB 487, jagaren SÖDERMANLAND, till svenska marinen. Det sammanlagda tonnaget för dessa fartyg utgör cirka 2 500 000 tons DW. Produktionen av motorer är den största hittills, 14 huvudmotorer på 148000 IHK och 19 hjälpmotorer på 10000 IHK. Antal anställda är nu cirka 4500. 

I konjuktursvackan på våren får 100 arbetare sluta på grund av arbetsbrist och på grund av an sjukfrånvaro och naturlig avgång minskat. I september får ytterligare 100 arbetare gå. Senare på hösten börjar det bli bristandearbetstillgång, främst på reparentsidan, vilket orsakar varsel om uppsägning av c:a 300 man. Över årsskiftet tvingas man permitera hela varvspersonalen, 3800 man, från den 23 december till den 7 januari -59.