Arkivet och springpojkarna vid Götaverken 1941

Rune Olsson

Ur ”Varv” 1992 sidan 13 - 22

Arkivet motsvarade vad som senare kom att kallas Post och Budavdelningen, Postcentralen, Kontorsservice och allt vad det kallats för under tidernas lopp.  Till Arkivet hörde också Vaktmästeriet eller Väntrummet.

Här började jag den 8 Januari 1941. Introduktion av nyanställda var ett begrepp som inte var uppfunnet vid denna tid utan man fick börja direkt ned de olika uppdragen. någon av de äldre pojkarna visade hur man skulle göra och sedan förutsattes det att han klarade uppgiften själv nästa gång. Det första uppdraget blev att följa med Urban Elofsson, för att lära sig ”Verkstadsbuden", vilket innebar att dela ut posten, brev och ritningar, till alla verkstadskontor innanför planket.

Arkivet var beläget vid korridoren innanför affärskontoret. Närmaste grannar var på ena sidan Telefonväxeln och på and­ra sidan Driftsing S H Hedenskoug.  Ingången till kontoret låg på gaveln av maskinverkstad l, halvvägs upp för trappan låg kapprum och toaletter för tjänstemännen på affärskontoren. När man fortsatte upp för trappan kom man först till Väntrummet. Genom dubbla svängdörrar kom man sedan in till affärskontoret som utgjordes av en stor sal med en gång i mitten, kantad på båda sidor av en meterhög balustrad. På höger sida låg först Kassan, som var omgiven av höga glasväggar, och sedan Bokföringen, på vänster sida låg Faktureringen.  På väggen rakt  fram, ovanför dörren som ledde vidare in i kontoret, satt en klocka och målat med stora bokstäver inom en ram, devisen "Tid är pengar".

När man fortsatte genom dörren under klockan kom man in i en korridor med mindre kontorsrum på båda sidor. På vänstersida låg först ett arkiv som disponerades av Faktureringen, sedan kom Brevarkivet, som sköttes av Daga Bodin, och där­efter ett förrådsrum för kontorsmaterial.  Här inne stod också en spritdupliceringsapparat. Därefter kom på vänster sida kapprum och toaletter för de kvinnliga anställda. Därefter kom chefernas toalett och sedan var man framme vid dörren som ledde in till Fartygsritkontoret. På höger sida av korridoren låg först ett mindre rum för sekreterare där Greta Löfdahl och Rut Larsson satt,  därefter kom Kamrer Jacobssons rum och Telefonväxeln med Olga Holmgren och Siggan Gustafsson, sedan var man framme vid Arkivet. Sedan man passerat Arkivet ledde en korridor till höger in till Direktionsflygeln. På andra sidan denna korridor, innan man kom  fram till dörren som ledde in till Fartygsritkontoret, hade övering Allan Borgström sitt rum.  

Arkivet våren 1901 strax innan flyttningen till kontoret på Stjärngatan. Interiören är praktiskt taget oförändrad sedan 1941. Från vänster Kurt Arne Lindskog, Per Olof Eriksson och Jan Spång. 

Chef för Arkivet och Väntrummet var Bror Blomqvist som i sin tur var underställd Kontorschefen Thure Phalby som var chef för bokföring och fakturering. Pahlby i sin tur var underställd Kamreren Karl Eric Jacobsson, som dessutom bl. a var  chef  över  Bernhard  Persson  på  Inköpsavdelningen. Blomqvist var en lugn och bra chef som med glimten i ögat basade över grabbarna. Personalen i Arkivet utgjordes av c:a 15 personer. Förutom Blomqvist fanns Thor Lundqvist och Åke Johnsson som tillsammans brukade sköta om arbetsuppgifterna i Väntrummet.  I själva Arkivet var det Rune Ström, Ture Affelin, Ture Högblom, Denny Kalling, Urban Elofsson, Arne Albertsson, Roy Johansson. Per Olof Berntsson och Kurt Gabrielsson.  Dessutom var Per Olof  Larsson anställd  i Arkivet, men när jag började där,  var han inkallad till Militärtjänst.

Då  Arkivet  fungerade som rekryteringsbas  för de  olika avdelningarna  både  på  kontoret  och  i  verkstaden,  var omsättningen  på  grabbarna  stor.  Några  grabbar  slutade ganska snart medan många fick jobb på någon av varvets avdelningar och blev sedan efter kvällskurser och själv­studier kvar på Götaverken hela sitt yrkesverksamma liv. Under våren och sommaren 1941 anställdes således bl.a. Rune Andersson(Alvbåge),  Bengt  Strid(Björestam),  Stig  Mauritz Andersson.  Roland Nyström,  Rune Tisell  och Göte Brink. Samtidigt lämnade en del grabbar Arkivet och började på andra avdelningar. Så t ex efterträdde Per Olof Berndtsson Rolf Fridh som springpojke på Motorkonstruktionsavdelningen. Urban Elofsson började på Kran- Bro- och Driftavdelningen medan Roy Johansson slutade på Götaverken och började på Postverket.

Arbetsuppgifterna i själva arkivet utgjordes i huvudsak av hämtning och distribution av extern och intern post, stads­bud, bankärenden, utlämning av kontorsmaterial, spritduplicering samt sorteringsarbeten för avlöningskontoret, brev­arkivet,  bokföringen och faktureringen samt för kalkylavdelningen och förrådskontoret.

Varje morgon kl. 7 skulle posten hämtas på Huvudpostkontoret på Drottningtorget. När jag började på Götaverken var det Ture Högblom som hade detta uppdrag, men under semestern fick jag vikariera för honom. Som ersättning för att man måste börja kl. 7 och sluta nä man lämnat posten på samma ställe på kvällen fick man 2 kr extra i veckan samt ersättning  för  spårvagn och  bussresa  mellan Götaverken  och Huvudposten morgon och kväll. Genom att gå eller cykla mellan posten och färjan sparade man emellertid busspengarna. När man kom till posten på morgon höll postpersonalen på att sortera ut nattposten i boxarna så då fick man vänta tills de var klara. Väntetiden använde man till att undan för undan grovsortera posten så att detta skulle vara klart när man kom till Götaverken. Värdeposten hämtades senare på förmiddagen av Thure Affelin.

När man kom till Götaverken med posten hjälptes några grabbar åt att finsortera posten,  all post adresserad till företaget skulle ligga klar och sorterad på bordet i gamla styrelserummet kl. 9 för då träffades direktionen där varje

morgon för att öppna posten. Alla brev skulle ligga snyggt i en rad framför Dir. Hedén som hade sin plats vid ändan av bordet. Där skulle dessutom finnas papperskniv, sax, pen­nor, radergummi, pappersklämmor, gummiband mm. De som deltog i detta morgonmöte var förutom Dir Hedén,  Dir Hugo Heyman, Kamrer Karl Erik Jacobson, Övering Allan Borgström och Driftsing Sigfrid Hedenskoug.  övrig post sorterades sedan för distribution. Med de olika interna postturerna. Dessa var dels Verkstadsbuden, Buden utanför varvsområdet samt Kontorsbuden ( inom huvudkontoret ).

När man skulle dela ut Verkstadsbuden gick man nedför trappan i  Direktionsflygeln till  Maskinverkstadskontoret och fortsatte sedan till Maskinverkstans ritningscentral, Gjuterikontoret,    Transformatorstationen,    Laboratoriet, Förrådet,  Driftverkstan,  Smedjan,  Sliphuset  och  Plåtslageriet.  Sedan fortsatte man under bädd 5 till Transportkontoret  ( Sahlin & Hansson),  Sjukstugan,  Inspektörsrummen,  Utrustningskontoret  och  Varvskontoret  samt  via gången  förbi  Reparationsingenjörerna  till  Reparationskontoret.  Sedan gick man via trappan ner genom Repara­tionsverkstaden  till  Ritningscentralen och vidare genom verkstan till Ångpanneverkstan.  Därifrån gick man vidare till de avdelningar som var placerade i Snickareverkstans byggnad,  Timmermansverkstad,  Snickareverkstad,  Förrådskontor,   Förrådschef,   Ångpanneavdelning  och  Flygplansavdelning. Ofta var det också brev till befäl och besätt­ning på inneliggande reparenter,  både civila och marina. Under  våren  1941  hade  Götaverken  mycket  arbete  för Marinförvaltningen,  bl.a.  låg Pansarskeppet Manligheten,  Flygplanskryssaren  Gotland, Jagarna Gävle,  Puke och Psilander samt Minsveparen Vinga och Ven inne på varvet för ombyggnad eller färdigställande. Man fick därför ofta gå ombord med post till befälet på de fartyg som var rustade. Denna tur runt varvet brukade gå fyra gånger om dagen.

”Utanförbuden" gick via Huvudporten och Anställningskontoret till Expeditionen, Värmepanneavdelningen och Fönsteravdelningen som alla låg i gamla elverksbyggnaden vid vägen till färjan. Sedan fortsatte man via Andelsföreningen och Sjukkassan till Intressekontoret som låg på norra gaveln av Gothia samt vidare till Gothias vaktmästare och tillbaka till Arkivet.

Kontorsbuden innefattade alla avsnitt inom Huvudkontoret, men såvitt jag minns så gick inte dessa bud efter någon tidtabell utan man bar ut dem undan för undan. Dessutom hämtades ofta posten av grabbarna på respektive avdelning, så gott som varje avsnitt hade ju sin egen springpojke. Stadsbuden gick inte efter någon speciell rutt utan den fick man lägga upp själv efter de olika uppdrag som ingick för dagen. Buden kunde innebära alla möjliga sorters ären­den, från att hämta en burk färg som någon av tjänstemännen beställt hos någon firma på stan till att gå runt med en handling mellan Götaverkens styrelseledamöter för att de skulle underteckna den. Ofta var det brev som skulle lämnas eller buntas på de olika rederikontoren i stan, Transatlantic, Broströms olika rederier, Concordia, Svenska Lloyd med flera. Dessutom kunde det gälla att hämta och lämna post hos andra firmor i stan. Mänga gånger gällde det klichéer som skulle hämtas eller lämnas t ex hos Goés på Postgatan. Varje eftermiddag var det ett extra bud till HT:s tryckeri för att hämta Handelstidningen, som då var eftermiddagstidning, till direktörerna.

Spritdupliceringsapparaten sköttes av Ture Högblom. När han ibland var borta fick jag vikariera för honom. Det var en känslig apparat som det behövdes lite vana och tålamod för att klara av. Först gällde det att sätta fast stencilen på valsen utan att originalet skrynklade sig. anordningen för fuktning av originalet fungerade aldrig riktigt, så när man skulle kopiera så fick man med jämna mellanrum manuellt fukta filten med sprit. Då gällde det att fukta lagom, varken för mycket eller för lite, så att kopian blev lagom kraftig och originalet inte fördärvades. Apparaten var som tidigare nämnts placerad i ett utrymme mitt emot Arkivet. Rummet  vette mot Maskinverkstan och hade inte något fönster och naturligtvis inte någon ventilation, när man kopierade blev därför spritkoncentrationen i luften snart ganska hög, Jag tror det var blåsprit som användes. Hur pass nyttigt det var att andas in dessa ångor det vet jag inte, men det var aldrig någon som reflekterade över att detta kunde vara något problem.

Varje förmiddag skulle man gå en extra tur till Gothia för att få Herr Pahlbys termos fylld med kaffe. Detta drack han sedan tillsammans med Frank Johnson. Kaffet från sjappen dög antagligen inte till Kontorschefen.

När man inte hade något annat speciellt att göra så fanns det alltid sorteringsarbeten som väntade.  Tidlappar och ackordssedlar för Avlöningskontoret måste emellertid alltid göras  omedelbart  då  de  skulle  ligga  till  grund  för avlöningsuträkningen.  De skulle sorteras på yrkeskategori och anställningsnummer, eftersom varje yrkeskategori sköt­tes av en bestämd person på Avlöningen, övriga sorterings­arbeten fick göras i mån av tid. Det gällde sådant som sor­tering av de avklarade ackordsedlarna som nu skulle sorte­ras efter båtnummer och littera för att sedan sättas in i Kalkylavdelningens pärmar.  Ett annat sorteringsarbete var att sortera materialrekvisitioner för Förrådskontoret och Faktureringen eller brevkopior och datumkopior av avgående brev för Brevarkivet.

Varje eftermiddag fick en stor del av personalen i Arkivet hjälpa till med att göra klar avgående post. Breven började komma in till Arkivet från de olika avdelningarna och cheferna vid halv 4-tiden på em.  Breven kom inklusive alla kopior såsom brevkopia,  datumkopia.  Bokföringens kopia, Varvschefens kopia mm.  En grabb rev isär brevbunten och sorterade kopiorna affär, mottagare ,inom företaget, en annan grabb tog  hand  om originalet  och  stoppade  det  i  ett fönsterkuvert. Om det p g a bilagor inte gick ner i att fönsterkuvert lämnade han det till den grabb som satt vid skrivmaskinen och skrev adresser på större kuvert. Innan man lade in brevet i kuvertet måste man också kontrollera att alla bilagor var med. Om det fattades någon fick man gå och hämta den på det avsnitt som skrivit brevet. Sedan lämnades brevet vidare till den grabb som skrev in all avgående post i en liggare. Denne skulle också kontrollera att inte två brev gick till samma adressat samma dag. Om han fick ett brev till någon adressat som han redan skrivit in, så fick han leta reda på det tidigare brevet sa att det nya kunde läggas  i samma kuvert.  Det gällde att spara på portot. Sedan lämnades brevet till den som skötte frankeringsmaskinen, som regel Blomqvist själv, När allt var klart och det inte kom in flera brev var klockan oftast en bit över 5. Då kunde man packa all posten i postväskan och Ture kunde ge sig iväg till posten på Drottningtorget för att lämna in den.

När klockan var 5 min i 5, då tjänstemännnen slutade, fick de grabbar som inte var sysselsatta med posten, sätta igång och tömma alla papperskorgar på de olika kontoren. Allt avfalIspapper skulle sedan bäras ner och tömmas i en binge som var belägen bakom torrdassen vid västra ändan av Broverkstaden.

På fredag eftermiddag fick nästan alla grabbarna hjälpa avlöningskontorets personal att bära ner lådorna med avlöningskuverten till de olika förmansskrubbarna.  

Blomqvist i Väntrummet åren 1951  Interiören är något förändrad sedan 1941, Väntrummet renoverades i mitten av 1940-talet. 

Arbetsuppgifterna i Väntrummet bestod i att ta emot besök­ande, ta reda på om den som söktes tog emot och sedan lotsa den besökande till den han skulle träffa. Man skulle också passa noga på när direktörerna kom och gick för att öppna dörrarna för dem. Dessutom ingick i arbetsuppgifterna att innan arbetat på kontoret började kl. 8,45 (springpojkarna började kl. 8.00) se till att alla toaletter på kontoret var i ordning, fylla på tvål och papper, byta handdukar mm. Före direktionens möte för att öppna posten skulle man också kontrollera att Styrelserummet var städat och i ordning.

I både Arkivet och i Väntrummet fanns en sorts kallningsanordning, bestående av en låda med klaffar som föll ner i en lucka, så att direktörerna både från sina rum och från Styrelserummen kunde kalla på en springpojke om de behövde få något ärende uträttat.

Under min tid i Arkivet fick jag syssla med de flesta av ovannämnda uppgifter, utom adresskrivningen och frankeringen av breven när posten skulle iväg på eftermiddagen, adresskrivningen sköttes i regel av Roy Johansson eller Ture Affelin, medan Blomqvist oftast själv skötte frankeringsmaskinen. Värdeposten och bankärendena sköttes också alltid av Blomqvist eller Ture Affelin. I Väntrummet fick jag ofta lösa av Thor eller Åke för kortare eller längre perioder. Under några kortare perioder, någon vecka eller så var jag också utlånad till andra avdelningar för att vikariera för deras springpojkar som var sjuka eller från­varande av någon annan orsak. Så t ex var jag en period utlånad till Ångpanneavdelningen och en annan period till Fönsteravdelningen.

Mitt arbete i Arkivet kom att vara ca 7 månader, i början av augusti fick jag börja som springpojke hos Albert Emanuelsson på Maskinavdelningen. De övriga grabbarna som jobbade i Arkivet tillsammans med mej fick också så små­ningom jobb på andra avdelningar på kontoret eller i verk­staden. Så t ex kom Kurt Gabrielsson till dåvarande Kran, Bro och Driftavdelningen, Arne Albrektsson till Snickareverkstaden, Rune Ström och Ture Affelin till Affärskon­toret, Denny Kalling till Elverkstaden och Rune Andersson (Alvbåge) efter en kortare tid på Förrådskontoret till FartygsKontoret. 

Transporterna av arbetarna från stadssidan till Götaverken skedde, liksom vid de andra varven på Hisingen, sedan gammalt med pråmar som knuffades av bogserbåtar över älven. Vid Företagsnämndens sammanträde i mars 1952 diskuterades en skrivelse från arbetarnas representanter om anskaffande en färja så att man var skyddad för vädret under överfar­ten. Det nämndes då att denna fråga diskuterats tidigare flera gånger utan resultat. Vid sammanträdet l september 1953 diskuterades en ny skrivelse i samma ärende. Företags­ledningen var emellertid motspänstig och det drog ut på ti­den innan arbetet med att skaffa en färja inleddes. Några perioder, bl. a vintern 1954-55, körde man på försök med två skärgårdsbåtar innan en ny färja äntligen kunde tas i bruk i slutet av 1955.  

På bilden ovan ser man embarkeringen av en sådan pråm sommaren 1952. Två vakter övervakar ombordstigandet och att gubbarna inte har några extra prylar med sig hem från varvet.