Ordföranden har ordet

Varje ny dag är en premiärdag för vår återstående livsaktivitet. Vem det än är som framfört denna devis, så är det förvisso en sanning och en oerhört fascinerande sanning som väcker nyfikenhet och fantasi. Denna inspirerande sanning gäller inte bara oss förväntansfulla människor utan i lika hög grad såväl företag som organisationer eller samhällen och därmed även vår nu 50-åriga och ärevördiga Götaverkens 50-åringars Kamratförening.    

Man skall inte se tillbaka sägs det, men som bl. a författaren och historikern Herman Lindqvist säger; ett land utan historia har ingen framtid och detta kan väl gälla även vår förening. Det är spännande att försöka se in i framtiden, men det är ock­så fängslande att då och då kasta en blick i backspegeln för att se vad som hänt och förflutit inom skeppsvarven, i våra arbe­ten och i vårt umgänge med arbetskamrater, chefer, kunder och leverantörer. Vid vissa tillfallen går det lätt att se tillbaka men ibland får man ta hjälp av skrifter och bilder. Allra trev­ligast är ändå när man sitter tillsammans med uppskattade kam­rater och frikostigt får ösa ur minnenas och nostalgins brun­nar.

När jag 1979 tillträdde som ordförande i vår förening kändes det mycket hedersamt, men med den uppfattning jag hade om föreningen kändes det också ansvarsfullt. Att överta ledningen för en kamratförening som bildats av respekterade och framsynta herrar, vilka åtföljts av många duktiga och representa­tiva ordföranden och styrelsemedlemmar, ställer krav som man måste försöka leva upp till. Kamratföreningen är ett arv som skall förvaltas och föras vidare så seriöst som möjligt.

Föreningen har stor betydelse för oss när det gäller kontakter med omtyckta och värdefulla kamrater, men den fyller också en stor uppgift när det gäller bevarandet av minnet av Göte­borgs varvsepok. Här har vår förening ett stort ansvar, som ordföranden måste ta på stort allvar. Jag vill här med tillfreds­ställelse framhålla att det är tack vare positiva och arbetssum­ma styrelsekamrater som verksamheten kunnat fortgå.

Under sista tiden av Göteborgsvarvens verksamhet slogs varven tillsammans. Tjänstemän och arbetsledare från samtliga varv sammanfördes under gemensam firmabeteckning. Sålunda finns inom vår förening kamrater från samtliga tidigare varv. Det är roligt att tidigare varvstillhörighet inte inverkar på vår gemenskap - vi är idel ädelt varvsfolk och talar så att säga samma språk. Det är också glädjande att det under senare tid tillkommit så många verkligt varvsinspirerade damer. Ett välkommet och trivsamt inslag.

l samband med vårt jubileum finns det all anledning att till­önska Cityvarvet framgång i sitt tappra försök att föra varvsverksamheten i Göteborg vidare. Det är ju också där som Kamratföreningen har sitt framtida rekryteringsunderlag. Vänner, när ni i dag mottar denna minnesskrift , som jag hoppas skall bli uppskattad, så är det på den allra första dagen av föreningens framtida verksamhet. Jag hoppas också att Götaverkens 50-åringars Kamratförening skall få en god fortsättning i denna sin meningsfulla verksamhet.

Göteborg den 28 oktober 1993 Rune Backlund

FÖRENINGENS HISTORIA

Den 15 oktober 1943 samlades på "Gamle Port" ett trettiotal tjänstemän och verkmästare i 50-60-årsåldern, troligen på initiativ av Anders Horn och hans kamrater på Bokföringen, för att diskutera bildandet av en kamratförening. Utöver att vara en kamratförening var meningen att man skulle försöka påverka för att förbättra tjänstemännens och arbetsledarnas pensioner. Avsikten var nog inte att föreningen skulle ta upp direkta förhandlingar med företaget utan i stället att man med större tyngd skulle kunna göra påtryckningar på fackföreningarnas och pensionskassans (i praktiken företaget) styrelser. Det fanns ju sedan många år fackföre­ningar både för arbetsledare, "Götaverkens Arbetsledarkår" och för tjänstemän, "Götaverkens Tjänstemannaförening, SIF". På detta första möte var Anders Horn ordförande.

Resultatet av mötet blev att en förening, med namnet "Götaverkens 50-åringars Kamratförening" bildades. Av protokoll kan utläsas att styrelsen skulle arbeta för medlemmarnas trevnad och det goda kamratskapet samt i möjligaste mån tillvarata medlemmarnas intressen. Med detta sistnämnda avsågs väl då huvudsakligen att försöka få pensionsförhållandena bättre ordnade. (För bakgrunden till detta se sidan 11) Mottot för föreningen skulle vara "STARKT KAMRATSKAP". I protokoll kan man också se att den första styrelsen bestod av Carl Thorsson, ordförande, Göte Anfelt, sekre­terare och Anders Horn, kassör.

Fram till dagens styrelse har efter dessa pionjärer följande personer lett styrelsearbetet. Ordförande: Arvid Carlsson (1951-1956), Knut Öberg (1956-1965), Erik Kronholm (1965-1969), Gustaf Abrahamsson (1969-1975), Alf Westberg (1975-1976) samt Lennart Glass (1976-1979). Sekreterare: Gösta Nilsson, Bertil Johnsson, Konstantin Andersson, Henning Maltesson, Sölve Lundgren, Alf Westberg, Ivar Norden och Stig Appelqvist. Kassör: Justus Andersson, Konstantin Andersson, Henning Maltesson, Sten Öqvist och Douglas Olsson. Nuvarande styrelse består av: Rune Backlund, ordförande, vald 1979, Brita Andell, sekreterare, vald 1984 och Charles-Åke Åkesjö, kassör, vald 1979. Suppleanter är Hans Arvid Genberg, Rune Selestam och Erik Öhlund. 

I början av 1940-talet hade Götaverken omkring 250 tjänstemän och verkmästare och cirka 350 förmän. Ett 60-tal manliga tjänstemän och verkmästare var i åldrarna 50-65 år. I dessa åldrar fanns också ett tiotal kvinnliga tjänstemän och några högre chefer. I början av sin tillvaro hade föreningen som medlemmar endast tjänstemän och verkmästare som fyllt 50 år och som var i tjänst på Götaverken. Mot slutet av 40-talet börjar man få med även pensionerade tjänstemän och verkmästare. Från början var heller inte förmännen med, när dessa började få tillträde framgår inte av bevarat material. Under föreningens första år lär det ha varit en del kvinnliga tjänstemän med. Annars kom frågan om kvinnliga medlemmar inte upp förrän i slutet av 70-talet. På årsmötet 1979 fanns förslag om att även låta kvinnor ingå men detta avslogs. På årsmötet 1980 kom emeller­tid frågan upp igen och då ändrades föregående års beslut så att även damer kunde vara medlemmar. Från och med 1987 är även före detta Götaverkare välkomna som medlemmar.

Vid årsmötet 1944, då medlemsantalet var 48 stycken, meddelades att man uppnått nära 100% anslutning. Från början fanns tydligen också en bestämmelse om maximalt medlemsantal eftersom man på årsmötet 1948 beslutade att maxantalet skulle höjas till 100 medlemmar. 1947 hade före­ningen 73 medlemmar för att 1949 ha kommit upp i 83 plus 10 passiva (pensionärer).Tydligen är detta första året som pensionärer får vara med.

Bilden ovan är tagen på Gamle Port, vid föreningens bildande den 15 oktober 1943.

Sittande till vänster hitom bordet, från vänster: Henry Magnusson, John Hillström,

Henry Andersson, Ernst Hodell, Eric Gullberg.

Sittande bortom bordet, från vänster Anders Thivall, John Olsson, Daniel Jansson, Göte Anfelt, Fredrik Holmberg, Sven Jalnäs, Enok Stålcrona, Thorsten Gustafsson, Anders Horn.

Stående, frän vänster Torsten Hallen, Dimitrij Morosoff, Nils Hansson, Carl Gundorf, Sven Holmström, Nils Karsberg, Erik Johansson, Olof Lindgren, Anders Persson, Erik Gandils, John Andersson, Helmer Runing, Hilmer Johansson, Ragnar Modig, Viktor Göransson, Magnus Magnusson, Carl Thorsson. Fotograf okänd.  

1954 är medlemsantalet 89 plus 24 passiva. Under 60-talet ligger antalet runt 110-120 för att i början av 70-talet gå upp till c:a 200, inkl pensio­närer. Sen följer en nedgång så att medlemsantalet 1979 är nere i om­kring 85 medlemmar. 1980 görs emellertid en drive för att öka medlems­antalet och det är ju också nu som kvinnorna tillåts vara med. Därefter stiger medlemsantalet, för att 1992 ha nått upp till omkring 200.

Vid starten 1943 var medlemsavgiften 2 kr. Denna avgift gällde sedan ända till 1962 då den höjdes till 4 kr. Nya höjningar gjordes sedan 1967 till 5 kr, 1972 till 10 kr, 1975 till 20 kr, 1978 till 25 kr och 1992 till 30 kr. Fram till 1981 skilde man mellan aktiva och passiva medlemmar, där de senare utgjordes av pensionärer som betalade en lägre årsavgift. Sist­nämnda år ändrades reglerna, på förslag av pensionärerna själva, så att avgiften blev samma för alla medlemmar. Ekonomin under föreningens första år var mycket blygsam. De år som gick med underskott gick man bara in till Kamrern och fick detta täckt. I början av 50-talet började man få mera regelbundna bidrag från företaget. Bidraget var i början 100 kr/år men höjdes, först till 200 kr, sen till 600 kr och under de sista åren på 70-talet, till 1000 kr/år. Motivet för detta bidrag var från början att möjliggöra för pensionärerna att vara med på träffarna. Sista året som bidraget erhölls var 1981. I dag har föreningen en god ekonomi, 1992 var kassabehållningen omkring 12000 kronor.

I detta sammanhang kan det vara intressant att nämna att en supé på Lorensberg 1947 kostade 8,50 kr per person och en "Gåsamiddag" på Enigheten 1971 kostade 53 kr per person, att jämföra med dagens pris cirka 300 kr per person.

Verksamhetsåret löpte de första åren från januari till december med års­möte i april. 1948 blev emellertid årsmötet av någon anledning framskju­tet till oktober, möjligen pga. att kassören, Anders Horn förtidspensione­rades och avled senare under året. Man fortsatte sedan att hålla årsmötena på hösten men behöll kalenderåret som verksamhetsår. Detta fortgick fram till år 1970 då beslut fattades om att verksamhetsåret skulle löpa från den l oktober till den 30 september följande år.

I början av föreningens verksamhet förekom som tidigare nämnts en del diskussioner i pensionsfrågan. Till årsmötet på Palace den 18 april 1947 var Bror Alvdén inbjuden för att berätta om de förbättringar av pensionsvillkoren som man nu kommit fram till. I protokollet från mötet nämns att arbetet med att förbättra pensionerna "lett till ett positivt resultat". Efter denna tidpunkt har pensionsfrågan inte varit föremål för diskussion utan föreningen har fungerat som en ren kamratförening. Ett undantag var 1975 då pensionsfrågan kom upp igen med anledning av den personal­minskning som orsakades av sammanläggningen med Eriksberg.  

  Höstfesten på Johannishus i november 1982.

Från vänster Anders Ottermark, Gustav Ljungstrand, Rolf Kullbratt, Alf Skånberg, Bengt Peterson, Rune Backlund, Arne Hammer, Nils Svensson, Hardy Morgan, Charles-Åke Åkesjö, Erik Öhlund, Holger Karlsson. Foto Thore Swenson.  

De första åren hade man två träffar, en på våren och en på hösten, varav vårträffen samtidigt var årsmöte och skulle hållas i april. Träffarna ägde rum på någon restaurang i centrala stan, bl. a Palace, Henriksberg, Huvudrestaurangen på Liseberg, Lorensberg m fl. När man läser om gamla arrangemang märks att tiderna förändrats. Så kan nämnas att man 1945 planerade en båtutflykt som fick ställas in p g a bränslebrist. Ett utslag av den tidens kris. Medlemmarna roades förr liksom nu av interna aktörer. T ex var Gunnar Oldsberg, "Gunold", inbjuden för att underhålla med  trolleri och en annan gång visades en Chaplin-film. Vid ett tillfälle kåse­rade Lars Thulin om en Amerikaresa, vilket då var smått sensationellt. Tom anlitades externa fotografer för att föreviga sammankomsten, t ex Gösta Liden året 1947. 

Omkring 1950 blev det tradition att någon gång under augusti/september ordna en fisketur med M/S Od eller M/S Hamneskär. Fram till 1954 sköttes dessa arrangemang av Anders Persson. Då han detta år gick i pension tog Erik Kronholm över som arrangör. Traditionen med fiske­turer höll på fram till 1974. På årsmötet 1975 beslutades att upphöra med turerna då kostnaderna stigit till orimliga 1500 kr.

I slutet av 50-talet började det, möjligen på initiativ av Knut Öberg, bli tradition att årsmötet på hösten hölls i samband med en "Gåsamiddag". Dessa träffar hölls oftast på Klubben Enigheten, på S Hamngatan, men ibland även på Gbg:s Folkskollärares lokaler på Aschebergsgatan 3. I början av 70-talet hade föreningen fortfarande "Gåsamiddagar" men det är osäkert om de hållits varje år fram till dess. Protokollen från 50- och 60-talen är antingen väldigt magra eller också saknas de helt. Vi vet därför inte mycket om vad som hände i föreningen under dessa år. Under 70-talet hölls några höstträffar ombord i någon av danmarksbåtarna, Stena Danica, Stena Jutlandica och Prinsessan Desirée samt på Ingenjör­ernas Hus, Hotell Scandinavia och Långedrags Värdshus. Vårträffarna som fr. o m 1975 ersatte fisketuren gjordes under ett par år i form av bussutflykter. 1976 företogs den 22 maj en tur till Öresundsvarvet, kombinerad med en båtresa tur och retur Tuborg, med middag ombord. Den 7 maj 1977 gjordes en utflykt till Uddevallavarvet där Dir Ingvar Trogen visade runt på varvet. På hemvägen åts lunch på Lökebergs Pensionat. Någon vårträff hölls på Långedrags Sommarrestaurang medan träffen ett annat år blev inställd p g a litet intresse.

Den nuvarande styrelsen har strävat efter att finna nya platser för träf­farna och gärna då sådana som man inte går till privat. Vårträffarna har ofta förlagts till något ställe i Göteborgs omgivningar, medan höstträffarna förlagts till mera centrala ställen. Exempel på de förra är Säröhus, Johanneshus, Lökebergs Pensionat, Sju Skepp m fl, medan de senare har varit t ex Skansen Lejonet, Novotel, Lisebergs Värdshus, Eriksbergsfärjan, Flygledartornet Torslanda och S/S Marieholm.   

Vårfesten på Säröhus i maj 1986.Från vänster: Rustan Mac Fie, Gunnar Edvinsson, Carl Erik Boström. Foto Thore Swenson.

 Dagens träffar präglas också lite av den nuvarande ordförandens engage­mang inom Frivilliga försvaret. Genom hans kontakter har föreningen fått möjlighet att förlägga träffarna till ställen som annars inte är så lätt att komma in på, t ex Kompaniofficersmässen på KA4, Lottornas hus och Officersmässen på LV6.

Vid de senaste årens träffar har föreningens egna förmågor svarat för underhållningen och även sett till att nubbevisorna kommer i rätt tid och i rätt ordning. Bland andra Kjell Bengtsson, Karl Eriksson, Kurt Arne Lindskoog, Monica Selestam samt inte minst Christina Bäckström med egna texter, brukar höras och synas i dessa sammanhang. I samband med välkomstdrinken brukar Ordföranden i regel också hinna med lite histo­riska uppgifter om platsen för sammankomsten.

 

Vårfesten på Säröhus i maj 1986.

Från vänster: Ture Affelin, Alf Rendeus, Rune Backlund, Curt Sonemar, Moritz Jaffe. Foto Thore Swenson.  

Att berätta historier hör också till traditionerna. Bland de flitigaste historieberättarna under de senast åren märks bland andra Henning Maltesson, Börje Sonesson, Börje Olsson och Pelle Larsson.

Underhållningen kanske ändå inte är det mest väsentliga på föreningens träffar, det allra viktigaste är nog att få träffa gamla kompisar och prata om gamla tider. Detta är ännu viktigare nu, då de flesta av oss inte längre träffas i det dagliga arbetet.

RO

 

Lönesystemet och pensionskassan.

Pensionskassan som bildades 1923, var den första större kassa i Sverige som bildades inom ett industriföretag. Sedan bildandet hade stadgarna flera gånger ändrats i olika avseenden, bl. a 1924, 1930, 1942 och i juni 1943, men det skulle föra för långt att gå in närmare på detta här. Avsikten från början var att pensionen skulle vara 65% av fasta lönen vid inträdet i kassan samt av senare löneförhöjningar sammanvägt på visst sätt. Basen för änkepensionen var den samma som för ålderspensionen. Änkepensionen skulle utgöra 25% av basen. På grund av pris- och löneutvecklingen under åren sedan kassan bildades samt på grund av lönesystemets uppbyggnad blev pensionerna emellertid i prak­tiken bli betydligt lägre än avsett.

Lönesystemet för tjänstemän och arbetsledare på Götaverken var sedan gammalt sådant att man som bas hade en grundlön. På denna lades ett dyrtidstillägg, förmodligen en kvarle­va från mitten av 20-talet. Exakt när detta tillägg kom till och hur stort det var från början är osäkert, men det fanns troligen inte vid pensionskassans tillblivelse. Den l maj 1932 sänktes emellertid tillägget för gifta från 40 till 35% och den l juli samma år till 30%. Det höjdes sedan igen till 35% den l april 1937 och tillbaka till 40% den l februari 1940. Vid tiden för föreningens bildande uppgick tillägget, för den som var gift, till 40% och för den som var ogift till 25% av den fasta lönen. Ogifta som var hemmaboende och där fadern var död och där modem inte hade nämnvärd inkomst, kunde efter prövning också få det högre tillägget. (Den l februari 1946 bakades detta tillägg ihop med grundlönen till en ny grundlön). På summan av grundlönen och dyrtidstillägget lades ett indextillägg som vid tiden för föreningens bildande uppgick till 20,7%. Detta tillägg tillkom den l juli 1940 och uppgick från början till 2,94% det höjdes sedan successivt, först till 534%, 934%, 16,7%, 19,2% och, den l juli 1942, till 20,7% för att fr. o m den l maj 1947, fram till att det lades in i den fasta lönen den l januari 1956, uppgå till 25,7%.

Hösten 1943 innebar gällande stadgar för pensionskassan att pensionen skulle vara 65% av summa pensionsunderlag. Underlaget utgjordes av fast lön vid inträdet i kassan ökad med löneförhöjningarna fram till pensionstillfället. Löneförhöjningar senare än 30 år före pensionstillfället trappades emellertid av, så att höjningarna de sista åren före pensionen knappast påverkade pensionsunderlaget. I underlaget fick också inräknas den del av dyrtidstillägget som bolaget bestämde. I tider med stor inflation blev således, speciellt för de äldre, skillnaden mellan slutlön och pensionsunderlag stor. Dessutom var pensions­underlaget maximerat till 15000 kr/år för män och 7500 kr/år för kvinnor. Visserligen hade företaget fr. o m den l januari 1942 låtit utanordna ett särskilt dyrtidstillägg till de dåvarande pensionärerna, men detta tillägg var bara ett frivilligt åtagande och kunde ju när som helst dras in. Indextillägget räknades inte alls in i underlaget

Tjänstemännen i åldrarna 50-55 år fruktade därför, att när de en gång skulle gå i pension så kunde deras pension kanske komma att bli neremot 35-40% av slutlönen. Änkepen­sionerna kunde på motsvarande sätt sjunka till 15-20%. Det var bland annat för att (a en förbättring härvidlag som föreningen bildades. Den förändring som infördes i stadgarna 1947 innebar att pensionen skulle utgå med 65% av lönen vid pensionstillfallet, om inträdet i kassan skedde före 36 års ålder för män och före 31 år för kvinnor. Pensionen räknades som tidigare på högst 15000 kr/år för män och 7500 kr/år för kvinnor. Änke- och barnpensionerna räknades på samma underlag. Denna ändring innebar en avsevärd förbättring och är väl grunden till protokollsanteckningen att arbetet med att förbättra pensionerna "lett till ett positivt resultat".  

GÖTAVERKEN 1943, Några händelser.

Detta år, mitt under andra världskriget, har kriget nått en vändpunkt. Den 2 februari kapitulerar tyskarna i Stalingrad. I Nordafrika är de allierade på god väg att köra ut tyskar och italienare. I augusti sker den första landstigningen på den europeiska kontinenten genom invasionen på Sicilien. I Stilla Havet har den japanska framryckningen hejdats. Efter hårda strider tvingas de sista japanska styrkorna i februari lämna Guadalcanal bland Salomonöarna. Från och med nu skulle USA:s större industriella kapacitet börja märkas. Också i Sverige har vi känning av kriget. Oceansjöfarten ligger nästan nere, det kommer bara in någon enstaka lejdbåt med viktiga varor som olja och livsmedel. Den 16 april blir ubåten Ulven under stridsövning till havs borta med 33 man. Den 19 oktober utväxlas 5000 engelska och tyska krigsfångar i Göteborg i Röda Korsets regi. I Göte­borg firar Stadsteatern den 9 januari sitt 25-årsjubileum genom att ge Peer Gynt. I samband med att Göteborgs Handelshögskola högtidlighåller sin 20-åriga tillvaro, utexamineras de första Civilekonomerna från sko­lan. Den 3 juli inviger Konung Gustaf V Sahlgrenskas nya cancerklinik. De svenska varven har det besvärligt både när det gäller att få tag i material och beträffande arbetskraftsituationen, då många av de anställda är inkallade till beredskapstjänst. På Götaverken pågår byggandet av last-och tankfartyg för svenska rederier, de fartyg som fortfarande inte kunnat levereras till norska rederier ligger upplagda uppefter kusten, mer eller mindre färdigställda. Dessutom håller man på med ett par jagare för svenska marinen, samt en del andra leveranser för försvaret. Ernst August Hedén är VD och Hugo Heyman vVD. Karl Erik Jacobson är Kamrer, Allan Borgström Överingenjör och Nils Osvald Nilsson Varvschef.

Följande sammanställning är ett försök att spegla lite av vad som händer på varvet under året. 

*Den 7 januari meddelar Svensk Sjöfartstidning att Rederi AB Transatlantic har tre nybyggen i order hos Götaverken. De blir systerfartyg till M/S Barranduna som nyligen levererats, och avses trafikera rederiets Australienlinje. *Statens Isbrytareutredning har som Skeppsbyggnadsteknisk expert anlitat f d Överingenjören vid Götaverken, Folke Selden.  

*M/S Argentina ,NB 577, ett linjefartyg på 7770 tDW, levereras den 27 januari till Rederi AB Nordstjärnan, Stockholm. Fartyget är det första som förses med motorer av den mindre typen, VG 630/1300, av Götaverkens egen konstruktion.

*Götaverken skänker en oljemålning till den för ett par år sedan levere­rade minsveparen Vinga. 

*Den 25 januari avlider förre snickarförman Otto Emanuel Karlsson. Han anställdes den 18 april 1921 och pensionerades den l december 1942.

 

  

M/S Argentina under provturen. Fartyget är målat och utrustat för att gå som lejdbåt. På bryggfronten, på fartygssidorna och på däcket är namnet målat med stora bokstäver. På samma ställen är också målade band med de svenska färgerna. SB och BB på för och akterdäck är livflottar placerade på lutande bäddar för att snabbt kunna sjösättas vid en minsprängning eller torpedering. Foto Arne Gadd.  

*Göteborgs Rådhusrätt har nyligen dömt den förman vid Götaverken som var åtalad för olyckan på M/S Uruguay den 18 juli förra året, då målaren Karl Enesten omkom, till 50 dagsböter a' 3 kr. Enesten föll 7 meter ned i ett lastrum p g a att den öppna luckan ej försetts med mantåg. 

*Den 5 februari tecknas kontrakt med Marinförvaltningen om byggandet av kryssaren Tre Kronor som får byggnadsnummer 600. Konstruktions­arbetet för denna och för kryssaren Göta Lejon, som skall byggas vid Eriksberg, skall göras av Götaverken. Konstruktionsarbetet har redan startat men kommer nu att ta ökad fart.  

*Den 12 februari sjösätts NB 575, M/S Kajtum, det första av de två 6000 tons lastfartyg som beställts av Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, från bädd nr 2. Gudmor var fru P O Wickman. Rederiet representerades av Dir Martin Waldenström, Herman Hoogland och P O Wickman.  

*Samma dag levereras M/S Saggat, NB 574, det tredje i serien på 8980 tDW lastfartyg till samma rederi. På grund av det disiga vädret och minfaran blev provturen inställd, i stället provkördes maskineriet vid kaj.  

*Sveriges Varvsindustriförening har i en skrivelse till Statens Industrikommission konstaterat att situationen vad avser möjligheterna att kunna hålla varven igång börjar bli katastrofal. Tillgången på plåt och profiler blir allt sämre. Föreningen föreslår att Domnarvets Järnverk skall få öka sin produktion från 1250 till 2500 ton per månad. Eftersläpningen i de tyska leveranserna uppgår till 50000 ton, således en hel årskontingent.  

*I mitten på februari meddelas att Kungl. Maj:t. nu godkänt kontrakten med Eriksberg och Götaverken om byggandet av de två kryssarna. Var­dera fartyget kommer att gå på 74 milj. kronor. För Götaverken är detta den 23:e beställningen till marinen.  

*Den 22 februari fyller Rörläggarförman Peder Johansson 50 år.  

*Den 23 februari sjösätts NB 567, M/S Brasil, ett linjefartyg på 7550 tDW, för Nordstjernan, från bädd nr 5. Fartyget är det tionde i den serie som inleddes med M/S Argentina 1935. Detta är den största serie syster­fartyg som byggts för samma rederi. M/S Brasil har liksom systerfar­tygen en förnämlig passagerareinredning.

*Den 24 februari fyller Filareförmannen i Maskinverkstaden Axel Roslund 50 år.  

*1 mitten av mars kommer besked att Industrikommissionen avslagit framställningen från Varvsindustriföreningen om att Domnarvet skulle få dubblera sin produktion av valsat material.  

*Den 23 mars kl. 16 sjösätts, från bädd nr 4, NB 591 jagaren Hälsingborg. Jagaren är av samma typ som den i oktober förra året sjösatta jagaren Visby. En trupp flottister från pansarskeppet Manligheten paraderar, Göta Artilleriregementes musikkår spelar och Götaverkens sångkör sjunger. Utöver representanter för beställaren och varvet deltar en depu­tation från staden Hälsingborg. På kvällen ger Götaverken middag för omkring 130 gäster i Grand Hotells festvåning.  

"Varvsindustriföreningens skrivelse om materialsituationen föranleder Sveriges Redareförening att i slutet av mars påpeka för Regeringen att materialbristen äventyrar ersättningsbyggena för krigsförlista fartyg.

*Den 15 april sjösätts, från bädd nr 3, NB 576, M/S Kengis, det andra av de två 6040 tons lastfartygen till Grängesbergsbolaget.

*Den 27 april fyller Direktör Ernst August Hedén 65 år. Han har arbetat på företaget ända sedan Göteborgs Nya Verkstads AB övertog rörelsen från Keillers 1906, då han av Hammar lockades hem från Amerika för att bli Ritkontorschef i det nya bolaget.

*Den 27 april avlider, på sin 60-årsdag, Transportfönnan Johan Erik Engström, Plåtsorteringen. Han har varit anställd på Götaverken sedan den l april 1918.

*M/S Mangalore, NB 570, levereras den 7 maj. Fartyget som är på 7360 tDW, är det andra i en serie linjefartyg till Svenska Osasiatiska Kompa­niet i Göteborg. Det första fartyget i serien var M/S Stegeholm, NB 538, som levererades 1939.  

Ernst August Hedén tagen på kornet. Teckning av Harald Jönsson, Maskinavdelningen.

*Den 16 maj fyller förre Varvschefen vid Götaverken Oscar Medelius 80 år. Medelius som var barndomsvän med Hammar följde med Almqvist och Hammar från Lindholmen 1906 för att bli Varvsingenjör i det nya bolaget. Pensionerades den l juli 1928.

*M/S Kajtum, NB 575, det första fartyget i serien lastfartyg på 6040 tDW, levererades den 19 maj till Trafik AB Grängesberg- Oxelösund, Stockholm.

•Under våren färdigställs två nya stugor på Strandön, "Buenos Aires" och "Markudden".

*Den 28 maj sjösätts, från bädd nr l, NB 580 M/S Mattawunga, ett linjefartyg på 9050 tDW och systerfartyg till NB 560 M/S Barranduna. Sjösättningen övervars av ett stort antal gäster, utöver rederiets represen­tanter var Göteborgs stadsfullmäktige representerad av sin Ordförande Ernst Jungen och V Ordförande G H Hansson. Dessutom deltog en spansk marinkommission på besök i Sverige, ett 100-tal deltagare i Svenska Skeppsklarerars kongress som pågick i Göteborg, samt c:a 300 reklam­män samlade i Göteborg i samband med Svenska Reklamförbundets årsmöte. Dopet förrättades av fru Jungen.

*Den 8 juni sjösätts på Lindholmens Varv för Götaverkens räkning skrovet till NB 583 M/S Suecia, ett linjefartyg på 7730 tDW, systerfartyg till NB 577 M/S Argentina. Fartyget är märkligt, främst som det kommer att förses med propellrar med vridbara blad av KAMEWA:s konstruk­tion. Det kommer att bli det största oceangående fartyget som utrustas på detta san. Dopet förättas av Fru Elov Englesson, maka till uppfinnaren av propellern.

»Den 28 juni fyller Dockmästare John Hillström 50 år.

*Under ett högtidligt besök ombord i den nya jagaren Visby i början av juli, överlämnar representanter för Gotland och Visby stad, de gåvor som staden jämte flera institutioner skänkt för att pryda fartyget och öka trivseln för befäl och besättning. Leveransprovturerna med jagaren är nyligen avslutade.

*Den 21 juli sjösätts NB 582, M/S Vretaholm, ett linjefartyg på 7460 tDW och systerfartyg till NB 570, Mangalore, från bädd nr 2. Fartyget är det 19:e som varvet byggt för Broströmskoncernen. Det första var M/S Stureholm som levererades till Svenska Amerika Mexico Linjen 1919.

*M/S Kengis, NB 576, gör sin provtur och levereras den 27 juli till Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, Stockholm.  

*I månadsskiftet juli-augusti skrivs kontrakt med Grängesbergsbolaget om byggandet av två kombinerade malmtankfartyg som kommer att få byggnadsnummer 594 och 595.

*Den l augusti utfärdas ett statsbeslag på järn, speciellt för varvsindu­strin. För tillfället är visserligen materialsituationen förhållandevis god, medan bristen på arbetskraft genom de stora beredskapsinkallelserna är besvärande. Dir Hedén tar för givet att beslaget inte kommer att inverka på varvens färdigställande av beställda fartyg.  

*Jagaren Visby NB 590, levereras den 10 augusti till Kungliga Marinför-valtningen. Fartyget är det första i serien "Modifierade Stadsjagare" som totalt kommer att omfatta fyra fartyg. Två av dem byggs på Götaverkan och två på Eriksberg men konstruktionsarbetet för hela serien har skett på Götaverken. De har ett standarddeplacement av 1200 ton och gör en fart av 39 knop. 

*I augusti utfärdar Industrikommissionen förbud för ett varv i Göteborg att bygga vissa kontrakterade tankfartyg. Sveriges Redareförening har begärt hos Kungl Maj:t att förbudet upphävs. 

*Den 17 augusti sjösätts NB 588 M/S Suorva, ytterligare ett lastfartyg på 9000 tDW för Grängesbergsbolaget.

*Den 6 september fyller Ställningsförman Adolf Pettersson 60 år. 

*M/S Brasil NB567, ett linjefartyg på 7550 tDW, levereras den 17 sep­tember till Rederi AB Nordstjernan, Stockholm. 

*"Jagaren Hälsingborg NB 591, har nu slutfört sina provturer som förlöpt helt programenligt. Kontrollant för bygget har varit l:e Mariningenjör J H Oldenburg biträdd av Mariningenjör Ingvar Jung. 

*Den 27 september sjösätts, från bädd nr 3, NB 589 M/S Saivo, det sista av fem lastfartyg på 9000 tDW till Grängesbergsbolaget och från bädd nr l, NB 592 M/S Kannas, det tredje lastfartyget på 6000 tDW till samma rederi.   

*Kölen till NB600, kryssaren Tre kronor sträcks den 27 september på bädd nr l. Samtidigt pågår arbetet med att förlänga bädden. 

*I konselj den l oktober godkänner regeringen Industrikommissionens tankfartygsförbud. 

*I oktober köper Götaverken T-kanalen av Hisingsstads Tomt AB i likvi­dation samt av Göteborgs stad marken mellan T-kanalen och Frihamnen . Ny stadsplan upprättas och arbetet med en ny kaj och en ny bädd startar. 

Bottenplåtarna och centervägaren till NB 600, kryssaren Tre kronor, utlagda på stapel nr l. I bakgrunden Gjuteriet och Värmepanneverkstaden. Foto Arne Gadd. 

*Under hösten utkämpar Götaverkens skyttar en dust med skyttarna från Eriksberg och Kockums, varvid Götaverkens lag vann. I GV:s lag märks bl. andra Bengt Cederlund, Nils Jansson, Bertil Peterson och Folke Pettersson. 

*I den senaste korpserien tog Götaverkens tre fotbollslag , Elektrikerna Ferro och Rörläggarna , hem var sin klass. 

*Tisdagen den 12 oktober kl. 11, hålls bolagsstämma i AB Götaverken. Styrelse och revisorer omväljs. Under räkenskapsåret 1942/43 har före­taget levererat arbeten för 57,4 miljoner kronor. Bland de under verk­samhetsåret levererade arbetena, märks utöver 7 fartyg om 49902 tDW, två jagare, dieselmotorer, turbokompressorer, gasklockor, cisterner, pan­nor, stålfönster, broar och järnkonstruktioner. Bland icke färdigställda arbeten märks 35 fartyg på tillsammans 330000 tDW, en kryssare, en jagare, dieselmotorer, ångmaskiner, Tomlinsonaggregat, Scenmaskineri för Malmö Stadsteater mm. I flytdockorna har torrsatts 151 fartyg. Om tillräckligt material kan anskaffas, finns riklig sysselsättning för flera år framåt. 

*Vid en träff på Restaurang Gamle Port den 15 oktober bildas "Götaverkens 50-åringars Kamratförening".   

Bilden ovan, som är tagen från stadssidan den 26 september 1944, visar hur det ofta såg ut på varvet under dessa år. När bilden togs låg det samtidigt 28 nybyggen och reparenter, varav 20 synliga på bilden, inne vid varvet. Från vänster, M/T Constance (utanför dockan), M/T Uranus (i stora dockan), M/S Mindoro (i lilla dockan), NB 569 M/S Skandinavia (o, vid Broströmskajen), NB 596 M/S Venezuela (o, vid Broströmskajen), S/S Belos (o, vid Broströmskajen), M/S Mattawunga (o, vid Broströmskajen), NB 561, Frithiof(o), NB 553 (o), NB 594 MfT Rautas (o), Göta (o, V om dockpiren), M/S Kalix (Ö om dockpiren), M/S Saivo (vid V piren), NB 548 M/S Vingnes (vid V piren), M/S Travancore (vid V piren), M/S Mangalore (vid V piren), M/S Bardaland (vid Ö piren), M/S Klipparen (vid Ö piren), M/S Balboa (vid Ö piren), S/S Noreg, S/S Dagmar Bratt, S/S Adolf Bratt ( de tre sistnämna utanför staplarna), NB 585 ( på stapel 5), NB 597 ( på stapel 4), NB 601 ( på stapel 3), NB586 ( på stapel 2), NB600 ( på stapel l). Okänd fotograf.  

*M/S Mattawunga NB 580, ett linjefartyg på 9050 tDW för rederiets Australienlinje, gör provtur och levereras den 23 oktober till Rederi AB Transatlantic, Göteborg. Fartyget har inretts med en ljus och luftig passagerareinredning utformad av Arkitekt Alvar Andersson. Röksalongen är ritad av Arkitekt Bertil Paulsson, Götaverken i gammalsvensk stil med stockpanel och ekmöbler. 

*Den l november går Gjutmästare Carl Otto Carlsson i pension. Han anställdes vid Götaverken den 1 januari 1920. 

""Den 8 november fyller Förrådsförman Gustaf Stenberg 60 år. 

*Den 11 november fyller Gjutarefönnan Anders Svantesson 50 år. 

* Kamrer Karl Erik Jacobson fyller den 15 november 50 år. Han anställ­des som Inköpschef på Götaverken 1918 och efterträdde 1931 Nils Billvall som kamrer. 

*Vid årsmöte i Föreningen Göteborgs Sjöfartsmuseum väljs Dr Hugo Hammar till ordförande efter avlidne Konsul W Lundqvist. 

*Den 19 november fyller Målareförman Knut Funkqvist 50 år. 

*Dcn 20 november sjösätts, från bädd nr 4, NB 561 M/S Olav Bakke, ett linjefartyg på 8670 tDW. Fartyget som är det sista i en serie på tre far­tyg för Knutsenrederierna, kommer i likhet med de andra två, NB 553 och NB 554, att ligga upplagt under hela kriget och levereras först på  sommaren 1945. 

*Dcn 1 december avlider förre nattvakten Johan Oscar Johansson. Han skulle den 3 december ha fyllt 63 år. 

*Jagaren Hälsingborg, NB591, levereras den 3 december till Kungliga Marinförvaltningen. 

*Den 3 december fyller Chefen för Maskinkonstruktionsavdclningcn Ing Erik Johansson 50 år. Han anställdes på Götaverken 1916. 

*Den 10 december fyller förre tjänstemannen. Ing Oscar Davidsson 80 år. Han anställdes vid Götaverken den l juli 1883 och pensionerades den 1januari 1929. 

*Den 13 december fyller förre tjänstemannen. Ing David Ljungman 70 år. Han anställdes på Götaverken den 16 mars 1906 och pensionerades den 1 januari 1939. Sista åren före pensioneringen hade han hand om Fartygsavdelningens materialbeställningar. 

*Den 14 december sjösätts, från bädd nr 2, NB 587 M/S Travancore, ett linjefartyg på 7350 tDW för Svenska Ostasiatiska Kompaniet. 

*»M/S Vretaholm NB582, ett linjefartyg på 7460 tDW, levereras den 18 december till AB Svenska Amerika Mexico Linien, Göteborg. 

"•Ångpanneavdelningen slutför under året leveransen av en sodahuspanna (Tomlinsonaggregat) för 110 ton massa per dygn, 40 atö, 390° C, till Korsnäs Manna AB, Korsnäs. 

*Under året tas det nya förrådet i bruk. Det är byggt i 6 våningar och källare och har en total golvyta av 6000 m2- Byggnaden är belägen mellan virkesförrådet och det gamla förrådet. I byggnaden är också den nya sjukstugan inrymd.

RO 

Personerna som bildade föreningen.

Henry Andersson, Gjutmästare, Gjuteriet. Född 1889, anställd 1918. Basade över gjutningen av värmepannor och radiatorer. Bodde på Buråsliden. Pensionerad 1954, avled 1967.

John Andersson, Kontorist, Bokföringen. Född 1893, uppväxt på Hisingen, anställd på Varvskontoret 1917, kom senare till Bokföringen där han som medarbetare till Borg arbetade med fakturering, huvud­sakligen för reparenter. Bodde på Övre Hallegatan. Pensionerad 1959, avled 1962. Hans son Lars Olof kom senare också till Götaverken.

Göte Anfelt, Ingenjör, Maskinavdelningen. Född 1883, anställd 1919. Hade tidigare varit anställd på Öresundsvarvet. Svarade under Emanuelsson för axelledningar, ångpannor, startluftbehållare, läns- och ballastledningar samt installationer av pumpar och rörledningar för lasttankar. Bodde på Berzeligatan tillsammans med fru Anna, lärarinna samt två döttrar och svärmor. Färgstark person med liten mustasch, alltid korrekt klädd i stärkkrage och lösmanschetter, svart satinrock på konto­ret. Lite sävlig, inte lätt att få ur balans. Pensionerad 1948, avled 1975.

Eric Gandils, Ingenjör, Fartygsavdelningen. Född 1890, anställd 1913. Ansvarade, under Floren, som överchargeman för stålritavsnittet. Bodde på Oxhagsgatan. Revisor i Pensionskassan 1945-54. Pensionerad 1955, avled 1970. Efter pensioneringen arbetade han periodvis kvar i ritningsarkivet i Gothias källare fram till 1966.

Erik Gullberg, Ingenjör, Kran-Bro- och Driftavdelningen. Född 1886, anställd 1905. Arbetade tillsammans med Hedberg med konstruktion och provning av kranar och lyftverktyg. Bodde på Kungsladugårdsgatan. Pensionerad 1951, avled 1967.

Carl Gundorf (Gustafsson), Kontorist, Förrådskontoret. Född 1891, anställd 1916. Skötte tillsammans med Runing kortregistret över lagermaterial. Hade tidigare varit chef för Anställningskontoret. Bodde på Jägaregatan. Pensionerad 1956, avled 1972.

Thorsten Gustafsson, Kontorist, Plåtslageriet. Född 1890, anställd 1919. Chef för Plåtslageri kontoret. Bodde på Ekehöjd. Pensionerad 1955, avled 1957. 

Viktor Göransson, Verkmästare, Plåtslageriet. Född 1882, anställd 1896. Basade över omkring 15 förmän och ca 1000 plåtslagare och ställningsbyggare samt över mallvinden. Bodde på Institutsgatan. Pensionerad 1947, avled 1955. Hans bror Gustaf var verkmästare för broverkstaden. Deras far Carl hade varit plåtslagare på GV. Gustafs son Helge arbetade också på Götaverken, först på fartygsavdelningen och senare som reparationsingenjör.

Torsten Hallen, Ingenjör, Maskinavdelningen. Född 1890 i Fritsla, anställd 1921. Hade tidigare arbetat och studerat i Tyskland. Hade under Emanuelsson hand om motorbeställningsavsnittet. Bodde på Gibraltargatan. Gift med Märta, tulltjänsteman, hade en son, Anders. Pensionerad 1956, avled 1958. Torstens bror Wilhelm var också anställd på maskinavdelningen. Deras syster Berta var gift med Albert Emanuelsson.

Nils Hansson, Inspektor, Transportavdelningen. Född 1889, anställd 1919. Under transportavdelningen lydde också riggareverkstaden, målarverkstaden och rengörarna. Svarade för alla transporter inklusive kranar och lossning av pråmar. Avdelningen skötte också en del anläggnings­arbeten bl. a rälsläggning för kranar och trallspår. Vid byggandet av bädd nr O svarade man också för betongarbetena för denna. Totalt hade avdel­ningen cirka 600 anställda. NH hade en kraftig stämma som särskilt kom till sin rätt när han, utan megafon från nybyggenas däckshus dirigerade bogserbåtarna efter sjösättningarna. Bodde i Gothia. Pensionerad 1954, avled 1959.

Johan Hillström, Dockmästare, Dockorna. Född 1893, anställd 1921. Hade tidigare arbetat på Götaverken 1914-1918. Dockmästare sedan 1925. Bodde i Gothia, gift med Emma. Förtidspension 1954, avled 1958.

Ernst Hodell, Ingenjör, Maskinkonstruktionsavdelningen. Född 1885, anställd 1938. Hade tidigare arbetat på Götaverken, finns med på ett foto från 1903. Efter den första anställningen på GV började han på lokverkstäderna i Åmål för att sedan arbeta i Amerika i många år. Arbetade huvudsakligen med konstruktioner för "Gotaloket". Bodde på Ingenjörsgatan, ogift. Pensionerad 1952, avled 1969.  

Fredrik Holmberg, Ingenjör, Marin-fartygsavdelningen. Född 1877, anställd 1939. Hade tidigare arbetat på varv i USA. Svarade under Gislén för installation av kanoner, torpedtuber mm, samt konstruktion av ammunitionshissar och liknande. Bodde på Friggagatan. Slutade 1947 (var inte med i Pensionskassan). Avled? Hans son Forrest kom senare också till Götaverken.

Sven Holmström, Kontorist, Insättnings- och Reparationskontoret. Född i Varberg 1885, anställd 1910. Chef för verkstadskontoret. Började i spannmålsbranchen i födelsestaden, flyttade senare till Göteborg där han först var anställd hos Wickman och Stillström innan han kom till Götaverken. Bodde på Ekedalsgatan, gift med Alfrida. Pensionerad 1950, avled 1960. Hans dotter är gift med Bengt Peterson. Anders Horn, Kontorist, Bokföringen. Född 1886 på Öland, anställd 1923, först på Förrådskontoret, flyttade senare till Bokföringen. Arbetade under Borg med fakturering. Bodde på Stockholmsgatan, gift med Mimmi. Pensionerad 1948, avled 1948. Hans son Björn var också anställd på Götaverken.

Sven Jalnäs (Jonsson), Verkmästare, Svetsverkstaden. Född 1892, anställd 1926. Hade tidigare varit förman i smedjan. Bodde på Institutsgatan, gift med Mimmi. Avled 1956

Daniel Jansson, Ingenjör, Fartygskonstruktionsavdelningen. Född 1886, anställd 1901. Bodde på Ståthållaregatan, ogift. Pensionerad 1951, avled 1959. Hade en bror, Adolf S, som var förman i elektriska understationen. Brorsonen Nils Jansson var anställd på maskinavdelningen.

Erik Johansson, Civilingenjör, Maskinkonstruktionsavdelningen. Född 1893 i Vassända-Naglum, Examen CTH 1916, anställd på GV samma år, chef för maskinkonstruktionsavsnittet. Specialiserade sig tidigt på förbätt­ringar av maskinerierna och vann tidigt internationellt erkännande för sina uppfinningar på fartygsmaskineriområdet. Bland hans uppfinningar och konstruktioner märks ångturbokompressorn, drivgasmaskinerier, kvadrupelångmaskiner och TOP-motom. Bodde på Gibraltargatan, ogift. Överingenjör 1947? Teknologie hedersdoktor vid CTH 1963. Belönad med IVA:s guldmedalj. Pensionerad 1959, avled 1973

Hilmer Johansson, Bokförare, Bokföringen. Född 1884, anställd 1919. Svarade under Pahlby för redovisningen, skötte bl a reskontran. Bodde i Långedrag. Pensionerad 1949, avled 1962.

Nils Karsberg, Civilingenjör, Marin-maskinavdelningen. Född 1885 i Råda försami. Examen CTI 1905, Studier och praktik i USA 1910-1921, anställd 1924 som avdelningschef på Marinavdelningen. Bodde på Södra Vägen, gift med Gerda. Pensionerad 1950, avled 1952.

Olof Lindgren, Teknisk assistent, Maskinavdelningen. Född 1884, anställd 1912. Skötte under Emanuelsson materialbeställningarna inom avdelningen. Gift med Vendela, bodde på Kastellgatan. Pensionerad 1949, avled 1952. Hans far, Gustaf O, som var förrådsförvaltare på GV pensionerades 1927 och hade då varit anställd sedan 1877. Olofs bror, Gustaf, var anställd på förrådskontoret.

Henry Magnusson, Ritare, Fartygsavdelningen. Född 1890, anställd 1920. Svarade under Floren för linjeritningar samt plåtutbredningar på halvmodellerna för både handels och örlogsfartyg. Arbetade en tid för FN:s fiskeriprojekt. Hade som hobby att mäta upp och rita av äldre allmogebåtar. Bodde på Prästvägen. Pensionerad 1955, Avled 1967. Hans son Bengt var anställd på plåtritavsnittet. HM hade en syster, Astrid, som basade för flickorna på kopistavsnittet.

Magnus Magnusson, Verkmästare, Maskinverkstaden. Född 1886, anställd 1915, tidigare svarvarförman. Bodde i Brämaregården, gift med Flora. Pensionerad 1951, avled 1958.

Ragnar Modig, Verkmästare, Värmepanneavdelningen. Född 1892, anställd 1920. Bodde på Valåsgatan. Pensionerad 1957, arbetade kvar i flera omgångar efter pensioneringen fram till 1960, avled 1979.

Dimitrij Morosoff, Ingenjör, Maskinkonstruktionsavdelningen. Född i Ryssland 1894, anställd 1933. Hade ett förflutet som mariningenjör i Ryska Östersjöflottan. Efter att ha kommit till Sverige arbetade han bl. a på Lindholmen innan han kom till GV. Duktig konstruktör, arbetade som medarbetare till Erik Johansson, bl. a med turbokompressorn, varmluft-maskineriet till Clas Fleming, kvadrupelmaskinerna mm. Färgstark person. Gift med Ingegärd, bodde på Linnéplatsen. Slutade på GV någon gång omkring 1946-47 och började på AB de Lavals Ångturbin. Avled 1961. Hans son Boris var anställd på Förrådskontoret. 

John (Johannes) Olsson, Ingenjör, Maskinkonstruktionsavdelningen. Född l887, anställd på broavdelningen 1913, flyttade till motorprovningen 1915, när licensbygge av B&W-motorer började. I början av 20-talet började han konstruktionsarbetet på en egen hjälpmotor ( H-typen) som började tillverkas 1924. 1936 startade konstruktionsarbetet på den första av GV:s egna huvudmotorer efter J 0:s idéer. Den första av dessa en, DM 680/1500 VG 6, installerades 1938 i NB 523, M/S Dicto. Chef för motor-konstruktionsavsnittet. Överingenjör 1947? Bodde på Hultebacken, gift med Astrid ( och med GV-motorn). Pensionerad 1953, avled 1959.

Anders Persson, Kontorist, Varvskontoret. Född 1891, anställd 1916. Chef för varvskontoret. Bodde på Toredalsgatan, gift med Alice. Pensio­nerad 1956, avled 1965.

Helmer Runing, Kontorist. Förrådskontoret. Född 1888, anställd 1914. Skötte tillsammans med Gundorf kortregistret över lagermaterial. Bodde på Institutsgatan, gift med Hulda. Pensionerad 1953, avled 1961. Enok Stålcrona, Kontorist, Avlöningskontoret. Född 1893, anställd 1915. Hade vid sidan av jobbet cykelaffär där GV-anställda kunde köpa cyklar på avbetalning, betalningen drogs sedan på lönen varje vecka. Bodde på Herkulesgatan. Pensionerad 1958, avled 1969. Hans son Per-Åke arbetade också på GV.

Anders Thivall, Ingenjör, Fartygsavdelningcn. Född 1893, anställd 1920. Bodde på Aschebergsgatan, gift med Vera. Svarade under Floren, för utrustningsavsnittet, innefattande bl. a utrustning på däck med master och bommar etc. samt värme- och sanitetsinstallationerna. Pensionerad 1958, avled 1981. Hans son Per kom senare också till GV.

Carl Thorsson, Verkmästare, Rörverkstaden. Född 1886, anställd 1918. Under många år ordförande i GV:s arbetsledarkår. Arbetade som kommunalpolitiker. Bodde i Gothia, gift med Leontine. Pensionerad 1951, avled 1959. Hans son Lennart var förman i rörverkstaden och blev så småningom verkmästare där.

Skriften är sammanställd av Rune Olsson. 

Omslagsbilden är tagen från en skrift tillägnad Hugo Hammar på hans 60-årsdag 1924. Teckningen av Ernst August Hedén, på sidan 16 är tagen ur Götaverken nr 9,1944.

Utgiven av "Götaverkens 50-åringars Kamratförening" c/o Rune Backlund Snarberget 20 41743 Göteborg Telefon 551606(031)     Postgiro 670148-6

Anm. av Webbmastern:

Skriften medtagen på Varvshistoriska Föreningens webbsida för att den speglar den sociala gemenskapen som fanns på varven och som ett komplement till de årsböcker som föreningen ger ut.

Händelserna under 1943, ovan beskrivna, och det som hände under 1941, beskrivna i Varv 1992 sidan33-42, kompletterar varandra .