| |
|
| SÄVEÅN
Säveån är ett vattendrag i Västergötland,
längd 130 km inklusive källflöden, avrinningsområde 1475 km². Den
tillhör Göta älvs huvudavrinningsområde (nr 108) och rinner ur sjön
Säven mellan Borås och Vårgårda. Säveån förekommer även uppströms sjön
Säven vid Vänga socken Fristad, där två flöden förenas i Vänga damm. Vid
Vänga finns en museal vattenkvarn och en stenskodd kanal. I Vårgårda
kommun rinner ån ut vid Säveos till Sävsjöos, dessa två os beror på att
det sista är en enkel dammvall med luckor, det har dämt upp sjön, så att
det gamla bräddavloppet står under vatten.
Ån passerar nära Vårgårda tätort, rinner genom Alingsås och mynnar i
sjön Mjörn. I passagen mellan Mjörn och Lillelången vid Norsesund finns
ett mindre kraftverk. Vattnet flyter via den smala men långsträckta sjön
Sävelången till Floda där ännu en damm finns. Ån fortsätter genom
Hillefors Grynkvarn innan den passerar Stenkullen och Lerum för att
mynna ut i sjön Aspen. I Jonsered vid Aspens västra ände finns fler
dammar och kraftverk innan ån passerar Partille på vägen till Göteborg.
Cirka 300 meter före mynningen i Göta älv mynnar Gullbergsån ut i
Säveån. Säveån rinner ut i Göta älv vid Göteborgs hamn, närmare bestämt
vid Gullbergsmotet i Gullbergsvass, cirka 350 meter öster om
Tingstadstunneln.
Namnet Säve kommer av den äldre namnformen sæva och sæver med betydelsen
lugn, stilla (jämför; sävlig), med syftning på dess lugna förlopp.[1]
Vid Kviberg skedde ett större jordfall i Säveån den 17 oktober 1892.[2]
Längs ån sträcker sig ett par naturskyddade områden, Säveåns dalgångs
naturreservat och Säveån-Hedefors naturrese |
Litteraturhänvisning:
Saxad ur: Wikipedia
Säveån och dess dalgång :
[temanummer]”. Fynd : tidskrift för Göteborgs arkeologiska museum och
Fornminnesföreningen i Göteborg (Göteborg: Göteborgs arkeologiska
museum) "1997:1-2". 1997. Libris 3618668
Tersman, Åke (2003). Kilen mot Kattegatt : historia i Säveåns dalgång :
en berättelse om dramatiska och krigiska skeenden under 1500- och
1600-talen i den smala kilen mot Kattegatt, inklämd mellan danska
Halland och norska Viken, Bohuslän, och om striderna i Lödöse, Nylöse,
Örgryte, Ugglum, Sävedalen, Partille, Lerum, Bergum och Skallsjö.
Berättelsen om den nya staden Göteborg. Sävedalen: Å. Tersman. Libris
9060337. ISBN 91-631-3631-7
|
| |
|
Säveån-Hedefors naturreservat
Säveån-Hedefors är ett naturreservat i Lerums kommun i Västergötland.
Reservatet är skyddat sedan 2012 och omfattar 23 hektar mark längs
Säveån nordost om samhället Lerum. Uppströms i nordöst ansluter Säveåns
dalgångs naturreservat. I området finns raviner, meanderbågar och
ädellövskog.
I områden med klibbal finns en rik flora med vedsvampar som
kantarellmussling och sotdyna. Där växer även vitsippor, svalört,
strutbräken och springkorn. Tidvis uppträder strömstare, forsärla,
storskrake, drillsnäppa, kungsfiskare och backsvalor. Inom reservatetets
gränser finns Hedefors kraftverk.
Säveåprojektet arbetar med att förbättra miljön för lax, havsöring, ål
inom området. Laxen återkommer varje år till Säveån för att leka.
Naturreservat förvaltas av Västkuststiftelsen. |
 |
| |
|
|
 |
 |
|
Ny bro vid Stenkullens
kraftstation |
|
| |
|
 |
Säveåns naturreservat
Säveåns naturreservat, som bildades 1973, är ett fantastiskt område för
den som saknar bil, men ändå lätt vill komma ut i naturen. En vandring
genom Säveåns naturreservat under våren är en färd genom ett hav av
blåsippor och vitsippor i lövsalar där grönsångarens drill är
solostämman i en mångröstad fågelkör. Ån är också berömd för sitt
öringfiske och kan nås med lokaltåg från Göteborg.
Ny bro vid Stenkullens station
Nu är det återigen möjligt att nå vandringsleden i naturreservatet från
Stenkullens station. Den raserade bron i vid Stenkullen ersattes 2010 av
en ny. Arbetet är ett samarbete mellan Lerums kommun, Länsstyrelsen och
Västkuststiftelsen. |
|
Ny bro vid Stenkullens station |
|
| |
|
Knavra bro
Kommun: Lerum. Vattendrag: Säveån. Material: Kilad
sten.
Plats: Kartblad Göteborg 7B SO, Rn x=64123, y=12923.
Ligger på väg O1747 mellan Ölslanda och Ryggebol.
Knr P361.
Valvlängd: ca 11,5 m. Höjd: 7,5 m mellan
vattnenyta och vägbana. Bredd: 6,5 m. Måtten är osäkra och övriga mått
ej mätbara pga växtlighet och räckets placering.
En ståtlig bro. Byggår osäkert, den första
stenbron här byggdes 1781-82. Denna byggdes om och var färdig 1882. Det
finns uppgifter som talar om att den gamla bron skulle rasat samman på
1880-talet så det är tveksamt hur mycket av 1700-talsbron som återstår.
Här gick tidigare stora landsvägen mot Alingsås och vidare österut. På
senare tid har valvets ytterkanter blivit fogstrukna tillsammans med en
del av brosidorna. Dessutom har man förstärkt valvets nederdel med en
betongskoning. Detta har förstört en del av utseendet som heller inte
har blivit bättre av dom dubbla och delvis trasiga räckena. Faktum är
att bron med omgivningar ger ett sjabbigt intryck. Underhållet är
eftersatt, träd har fått slå rot på sidorna, det växer gräs och annat på
brobanans sidor. Bron skulle dessutom må bra av lite gallring av
omgivande träd så att den monumentala valvbågen går att beskåda på lite
håll. Orenat avlopp och avskädeshögar som nog båda härstammar från
intilliggande villor förstärker det tråkiga intrycket. |
 |
| |
|
|
 |
HÄRADSBRON
Bilden hämtad från GOOGLE och man ser
skuggan av bilen med kamera.
Hittade ingen datum
men den är tagen före 10-våningshuset vid VATTEBPALATSET började byggas
En språklextion
Geocache Description:
Welcome to Häradsbron which is the main bridge connecting
the northern side of Lerum with the central parts.
The small river Säveån is flowing through the lake Sävelången and is
finding its way to the lake Aspen by passing through Lerum. This bridge
is routing all types of traffic through the central parts of Lerum. The
old nearby stonebridge (Wamme bridge) is still in very good shape but it
is only in use for non motorised traffic. |
|
LERUM: Notis i GP Publicerad 16
augusti 2005
Uppdaterad 19 september 2009
Broreparation i centrala Lerum skapar
trafikproblem. De befintliga brofogarna är utslitna och måste bytas ut.
Arbetet, som kommer att försämra framkomligheten, beräknas ta tio
veckor. Lerums kommun tog över ansvaret för
Häradsbron på 1990-talet. Tidigare var det Vägverket som stod för
underhållet av bron som byggdes 1958. De brofogar som nu ska ersättas
lagades för knappt 20 år sedan.
- Vi hade räknat med att reparera även den här gången. Men den här typen
av brofogar finns inte längre kvar på marknaden så vi måste byta till en
helt annan fog, berättar Kennet Fasth.
Det i sin tur göra att kostnaderna ökar. Sammanlagt 1,5 miljoner kronor
kommer det att gå på att ersätta de gamla brofogarna med nya.
Bron kan expandera
De aktuella fogarna gör det möjligt för själva bron att expandera i
samband vid temperaturväxlingar. De befintliga brofogarna, som är helt
utslitna, måste nu först bilas loss innan det går att gjuta nya.
I samband med fogbytet kommer även den alltför snäva kurvan mellan
rondellen vid parkeringen utanför Torpskolan och Häradsbron att rätas
ut.
Räknar med trafikstörningar
I och med att en av körbanorna kommer att vara avstängd under tiden bron
repareras, räknar Kennet Fasth med en del trafikstörningar under den
närmaste tiden:
- Man får räkna med köbildningar. Inte minst med tanke på att bron
ligger mitt i centrum, säger han.
Den 21 oktober beräknas arbetet vara klart.
Kent Eikeland |
 |
| |
|
 |
Planer på ny bro över Säveån finns,
men som för närvarande (2015) är lagd till handlingarna!
Syfte:
Detaljplanens syfte är att ge förutsättningar för en ny bro över Säveån
i Statsionsvägens förlängning med anslutning till Alingsåsvägen. Bron är
ett led i arbetet med en förändrad gatustruktur och är avsedd att skapa
bättre tillgänglighet till centrum. Trafiken på Häradsbron beräknas
minska något med en ny bro över Säveån.
För att konsekvenserna för naturvärdena i Säveån ska bli så små som
möjligt ska bron byggas utan stöd i vattnet. På båda sidor om ån ger
planen förutsättningar för gångvägar under bron och en förutsättning är
att möjligheterna att promenera utmed ån inte ska försämras.
Den planerade bron ska innehålla utrymme för bil- och busstrafik samt
gång- och cykeltrafik.
Detaljplanen var föremål för samråd
under våren 2011. Bearbetning av planförslaget utifrån inkomna
synpunkter pågår. Samrådshandlingarna finns att läsa under Ladda hem.
Planen hanteras med så kallat normalt planförfarande, vilket innebär att
planförslaget kommer att ställas ut efter samråd. Det innebär att det
finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget även i
utställningsskedet. |
| |
|
Wamme bro.
Kommun: Lerum. Vattendrag: Säveån. Material: Kilad
sten.
Plats: Kartblad Göteborg 7B SO, Rn x=64109, y=12903. Lite NV om jvgstn.
En vacker gammal bro centralt belägen
i Lerum. Byggd för gamla landsvägen Göteborg-Alingsås.
Numera används den bara för gång och cykeltrafik sedan en ersättare
Häradsbron i
betong byggts 1961 längre västerut. Man tvingades på 1950-talet till att
signalreglera och
enkelrikta trafiken över bron då den blev för smal för de bredare
fordonen. Det som är Lerums centrum idag var fram
till 1850-talet ganska öde med ett par torp vid sidan om vägen som gick
till Göteborg från Lerums By. Från början vadade man över ån. När första
bron byggdes vet man inte, troligen på 1650-talet. Dagens bro är
byggd 1853. Första skolan i socknen låg i närheten, den var klar 1813.
Marken donerades av makarna Bagge på Aspenäs. Därav namnet Bagges torg.
Affärshuset Solkatten på torget invigdes första gången 1959 och en
större ombyggnad av affärshuset gjordes 2009-10. När järnvägen drogs på
1850-talet fram
beslöt byggchefen Ing. Nils Eriksson att Lerums stationshus skulle
placeras på nuv. plats och inte i Lerums By som hade kyrka, gästgiveri
med skjutsskyldigheter, vilket varit mera naturligt. Placeringen blev
starten till det stationssamhälle som snabbt växte upp runt stationen.
Namnet Wamme bro tror man kommer från ordet Wamme=buk/sänka fornnordiska
ordet wamb.
Mera Lerums historia i kronologisk
ordning
hittar du här! |
 |
| |
|
|
Järnvägsbron LERUM
 |
Den första större järnvägsbron i Sverige
som byggdes helt i betong är den över Säveån i Lerum. Den byggdes till
dubbelspårets tillkomst 1915 och är fortfarande i bruk. Fast egentligen
är det bara överbyggnaden som är i betong, grundläggningen består av
huggna stenblock. Jag har ännu inte undersökt vad som fanns här från
början, kanske en stenvalvsbro? Bilder nedan.
Bronr: 21-10 Brotyp: 2.1.1.1. Väg-
eller bantyp: Järnväg Valvbro i ett spann (kulvert ca 30 meter lång) av
huggen sten i kallmur, delvis fogstruken. Bron tillbyggd med ett
betongvalv på uppströmssidan.
 |
|
 |
Bron i nutid |
| |
|
Holma bro.
Kommun: Lerum. Vattendrag: Säveån. Material: Både
huggen och mindre arbetad sten.
Plats: Kartblad Göteborg 7B SO., Rn x=64125, y=12109.
Ligger söder om kyrkan på en liten lokalväg upp mot
Kastenhov.
Totallängd: 80 m. Brolängd: 21,2 m.
Valvlängd: 3 st á 5,7 m. Mellanrum mellan valv: 1,5-1,6 m. Valvhöjd: 3,1
m. Vattendjup: 0,5-0,8 m. Valvtjocklek: 1,1 m. Bredd: 4,9 m.
En vacker och välformad bro med
regelbundna valv. Underbyggnaden är utförd med välhuggna stenar medans
överbyggnaden består av bara delvis bearbetade stenar. Brokonstruktionen
fortsätter som vägbank till höger på bilden med samma uppbyggnad men
detta skyms av träd. Ingen synlig betong i valven men brobanan består
åtmindstone av kantbalkar av betong. Asfalterad. Byggd 1876-77.
Man kan undra varför en så pampig
bro kom till just där. Möjligen hade en av ägarna till Gamlestadens
Fabriker Grosshandlaren Christopher Calander stort inflytande på bygget.
Han bekostade nämligen bron. 8000:- gick den på, en svindlande summa på
den tiden. Han köpte egendomen Karstenhof 1875 och uppförde en pampig
sommarvilla där. Den blev klar 1891. Arkitekten J G Clason hade anlitats
och han var inspirerad av den tidens arkitektur för engelska och
amerikanska trävillor. En ståndsmässig bro måste man ha till en så flott
"kåk"! Vägen leder från Lerums kyrka över bron förbi villan Kastenhof
och ansluter till motet Härskogen på motorvägen mot Stockholm.
År 1919 köpte köpmannen Gösta
Fraenckel egendomen. Han
ägde den imponerande villan Kastenhof under många decennier ända fram
till 1973.
Han skrev in sig i Lerums historieböcker
genom att etablera elverket i kommunen.
Äventyrslysten och med stort teknikintresse tog han flygcertifikat och
var med och utvecklade flygplan redan på 1920-talet. Men det var inte
förrän 1935 som han på allvar började ägna sig åt sin hobby, då han fick
ett flygplan av sin mamma i 50-årspresent. Flygaren Gösta Fraenckel
genomförde på 40- och 50-talen ”kikhosteflygningar” med sjuka barn för
att lindra deras besvär.
Senare ägare har varit Claes Fehn, Rudolf och Brita Burnet samt Microlön
AB |
Gösta Fraenckel, köpman, flygare,
rallyförare mm använde egendomen, de första fyra åren, som
sommarhem för undernärda och svaga arbetarbarn från Tyskland efter
första världskriget.
Men Kalisyndikatet i Tyskland, som
Fraenckel handlade konstgödsel av skickade tjänstemannabarn istället.
Barnen gick upp i vikt (5-10 kg)
under sommarvistelsen och fick ta med sig kläderna hem och fick dessutom
en omgång vinterkläder. Dom fick också göra en resa genom Sverige. |
| |
|
 |
Aspenäs
villastad - ASPENÄSBRON
Läs mer:
http://www.aspenas.nu/om-oss/
ASPENÄS VILLAFÖRENING.
(AFV)
|
|
Gamla Aspenäs Säteri låg som hypotek
för betydande banklån. Hypoteket sjönk i värde så banken ville sälja för
att få tillbaka det mesta möjliga av sina pengar. Kommunen kunde köpt
för att bygga bostäder men det var otänkbart på 1920-talet. Det blev
istället Svensk Jordförmedling som
via sitt dotterbolag AB Aspenäs Villastad
som lade sig till med området. En stiftelse bildades 1927 den 27 feb.
Ägare nominellt blev bl.a. Fru Maria Seaton samt Västra Sveriges
Egnahems AB m.fl.. |
På 1930-talet kunde
det gå till såhär: En fattig lantarbetare förespeglades en
ljus framtid om han blev ägare till en bit jord. Handpenningen var
överkomlig och amorteringarna skulle han lätt tjäna ihop till när han
kom igång med sitt småbruk. Men han fick snart erfara att stället inte
gav honom hans försörjning. Han tvingades ta tillfälliga jobb i bygden.
När tiderna blev dåliga fick kommunen träda emellan. När han efter några
år fallerade med en amortering stämde bolaget honom och småbruket gick
på exekutiv auktion. Den inropades av bolaget för dess fordran och
mannen förlorade allt han betalt och det arbete han nedlagt. Bolaget
fann en ny godtrogen köpare och så rullade det vidare i flera omgångar. |
| |
|
|
 |
 |
|
Bild: Bro i Lerum 1904 F.E Edgren lät
bygga denna bro för att slippa gå omvägen över Wamme bro när han som
skollärare gick till skolan i Brobacken. Den revs när Edgren lämnat Torp
Södergården. 1918 samlade man in pengar och byggde en ny träbro. Den
blev dock helt demolerad i den stora översvämningen sommaren 1939. |
Frödingsbron |
|
 |
 |
|
Nyebron |
Åtorpsbron |
