Dockor är inte bara leksaker för flickor! Torr, flyt och byggdockor fick stor betydelse för de svenska varvens möjligheter att bygga, reparera och underhålla stora fartyg.
|
Eriksbergs tre dockor 1924 |
I Göteborg var
Eriksberg först med att anskaffa en flytdocka den sjösattes 1915
men före det så hade Lindholmen en torrdocka som invigdes redan 1875.
sedan kom Götaverkens första docka 1917. Eriksberg köpte sin andra
docka från Tyskland 1921 och byggde själva den tredje dockan 1924. Den
var då Nordens största med en lyftkraft på hela 18000 ton och utökades
senare till 23500 ton.
Torrdockorna blev Lindholmen och Öresundsvarvet först med Det var först på 1960-talet som man började bygga nya fartyg i stora byggdockor. Eriksberg sprängde en i berget och den servades bl.a. av en jättelik bockkran. När Götaverken Arendal invigdes så hade man där två byggdockor intill varandra och en monteringshall där sektionerna hopfogades inomhus och sedan "puttes" ut i dockan. Eriksbergs byggmetod gav möjlighet att ha flera nybyggen igång i samma docka.
|
|
Götaverkens tre dockor |
Lindholmens docka 15 nov 1875
Öresundsvarvets docka under byggnad 1919 |
|
Eriksbergs första docka sjösätts 1915 |
Att man byggde dockor berodde också på att man kunde göra stora pumpar för att pumpa ut vattnet på relativt kort tid. Fartygen blev också så stora och tunga att kölhalning och uppdragning på slip blev omöjligt. Samtidigt kom försäkringsbolagens krav på besiktning och underhåll av fartygen enligt fastställda tidsintervaller. Detta krävde flyt- eller torrdockor.
|
|
Eriksbergs andra docka framme i Göteborg efter en stormig seglats 1921 |
Gamla metoden för att täta skrovet på träfartyg.
Kustens Varv med av många tremastare på lut.
|
|
Eriksbergs dockor 1955 med bl.a. norsk valkokare och englandsbåten |
För och akterskepp bogseras till varvet efter provisorisk tätning. |
|
SAL Kungsholm i Götaverkens nya docka den 8 maj 1919 |
Ny sektion byggs på bädd. |
|
Svårt skadat fartyg dockas in i Lindholmens torrdocka en tidig morgon |
Sjösätts med speciell träsläde som skall vattenfyllas. |
|
Många finurliga reparationer kom genom åren att göras med dockornas hjälp. Reparationsavdelningarna hade ju tillgång till varvens resurser på nybyggnadsidan för administration och inköp och kunde därmed lämna konkurenskraftiga priser och leveranstider. Alla tre göteborgsvarven bedrev omfattande reparationsverksamhet, Svenska varvens duktighet var vida känt i världen.
|
Skrovdelarna dockas sedan och fogas ihop i dockan och ett funktionsdugligt reparerat fartyg kan dockas ut. |
|
En
annan fartygsreparation som gått till historien.. Eriksbergsbyggda ,
25.000 tons tankfartyget, Polyana, råkade
den 21 oktober
1960, fullastad ut för en våldsam explosion, branden varade en hel vecka Då vitala delar ex
.vis maskineriet var ganska oskadat beslöts om reparation.. Trots
svåra skador midskepps kunde Polyana gå för egen maskin och handstyrning
från Persiska viken till Eriksberg.. Flera av besättningen som vistades midskepps omkom vid olyckan
|
Polyana brandhärgad
efter explosion repareras på rekordtiden 57 dygn
Bilden tagen på redden i väntan på dockning |
|
De övriga skadorna mycket omfattande som synes |
Poopdäcket urblåst |
|
Nytt däckshus lyfts på inrett, målat och klart Efter att ca 1200 ton stål bytts ut kunde Polyana efter 57 dygn på varvet (kontraktstid 64) levereras till ägaren. |
Provtur med allt klart sju dygn tidigare än planerat. |
|
|
Två obrukbara tankfartyg sammanfogas till brukbart.Förskeppet från ett fartyg byggs ihop i tre etapper med akterskeppet från ett annat. Säkert även detta en unik operation i skeppsbyggnaden händelserika historia. Detta skedde 1964-65 på Eriksberg. Akterskeppet från tankern C.T.GOGSTAD på 18.800 tons d.w., byggd 1954, som grundstötte i Östersjön med för- och midskeppsdelen av tankern STOLT DAGALI på 19.150 tons
d.w. , byggd 1955 amerikanska kusten. Skrovdelarna som blev över bogserades till Tyskland för upphuggning Två havererade tankers blev alltså en tredje med namnet STOLT LADY.
|
|
Åke Westman har tagit dessa actionbilder i Cityvarvets docka |
Bilderna talar sitt tydliga språk om arbetsmiljön |
|
|
|
|
Materialet sammanställt av Torsten Olsson och Bror Nilsson Vi har båda startat vårt yrkesverksamma varvsliv med anställning som reparationsfilare på Eriksbergs Mek. Verkstad i slutet av 1940-talet. Själv började jag som hjälpare till min egen far i dec. 1949. |
Varvshistoriska Föreningen i Göteborg |
|
Utställningsmaterialets bilder och fakta hämtade ur Varvshistoriskas och Stadsmuseets arkiv. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara komplett på något sätt. Det finns säkert mycket mer att forska i och belysa. | Du kan se denna sida och delar
av årsskriften VARV på.....
|