.

Min första kontakt med Diskussionsklubben Facklan fick jag när vi bör­jade dokumentera varvsarbetarnas historia. Facklan var en föregångare till Verkstadsklubben på Lindholmens Varv, de mest aktiva och entusias­tiska i Facklan, blev de som sedermera valdes till förtroendeuppdragen i den nystartade verkstadsklubben. l början av Facklans verksamhet skulle, enligt stadgarna, medlemmarna vara anställda vid varvet. Till vissa möten inbjöds emellertid även en del utomstående. Mötena hölls i Föreningen Aftonstjärnans lokaler.

Det första mötet ägde rum onsdagen den 31/1 1900, och klubbens första fråga var att upprätta stadgar. Klubben beslöt att ej vara mer än 30 med­lemmar, samt att ha möte varje onsdagskväll mellan kl. 19.30 och 21.30. Man beslöt att utse medlemmar med udda medlemsnummer till ordföran­de och medlemmar med jämna nummer till sekreterare. När medlemslistan gåtts igenom vände man på det hela så att varje medlem fick vara ord­förande resp. sekreterare. Man utsåg dessutom en klubbmästare för tre månader. Klubben beslöt att varje medlem skulle vara tvungen att yttra sig i varje fråga som förekom. Medlemsavgiften bestämdes till 10 öre i månaden som skulle erläggas till klubbmästaren. Efter en hård debatt beslöts att utta en plikt av 10 öre för medlem som var frånvarande utan giltigt skäl.

Klubbmästaren föreslog att alla medlemmar skulle ta huvudbonaden av sig när mötena började, vilket klubben understödde. Ordföranden före­slog att varje medlem skulle, när han begärde ordet, titulera ordföranden med "herr ordförande", vilket också klubben understödde.

Mötet den 7/2 1900

Klubbmästaren föreslog att upptaga frågan om allmänna rösträtten hvilket understöddes. Ordföranden begärde ordet och yttrade sig i frågan. Sägan­de att allmänna rösträtten ej är till någon nytta för oss arbetare. Men då blev Axel Andersson uppbragt och begärde ordet och säger att det är ingen sanning som ordf. säger utan det är just för allmänna rösträtten vi skall arbeta för. Klubbmästare begärde få uppläsa några broschyrer ur rösträtt och arbetarrörelsen, hvilket godkändes. Ordföranden begärde ordet och säger att det går aldrig väl om allmänna rösträtten går igenom.utan det är bäst som det är att låta storgubbarna styra å ställa som de vill så blir det nog bra tyckte han. I frågan yttrade sig flera talare, men som de inte kunde komma till något resultat begärde ordf ordet och säger att han tar sina ord tillbaka och understöder Axel Anderssons yttrande. Sedan bestämde klubben att bordlägga frågan till längre fram. Vid ett senare möte diskuterades "vad nytta hava vi att vara med i en fackföre­ning." Diskussionen var livlig.

Mötet den 21/2 1900

Väckte John Jönsson ett förslag om bildandet av en konsumtionsförening. Frågan togs upp till behandling. Sven Hernkvist uppläste en notis hur han­delsföreningarna i Storbrittanien har gått framåt. Hernkvist ställde ett förslag att man kunde gå in och "köpa lotter" i någon av de existerande handelsföreningarna. Frågan diskuterades livligt och bordlades till nästa möte.

Torrdockan och Slottsberget från öster. Fotot är troligen taget senare än den tid artikeln behandlar men bebyggelsen har inte förändrats nämnvärt under denna tid.

Mötet den 28/2 1900

Den bordlagda frågan om konsumtionsförening upptogs till behandling. En livlig debatt för och emot hölls. John Jönsson uppläste en notis om hur det har gått i England med konsumtionsföreningar. Varefter det beslöts att välja en kommite av 5 personer för frågans lösning.Vid ett möte beslöts "att sekreteraren skall hålla sig med kladdpapper själv."

Mötet den 7/3 1900

Frågan om handelsföreningen upptogs till behandling. John Jönsson före­slog att varje medlem i handelsföreningen skulle betala 2:- kr i inträde. Varje aktie skulle kosta cirka 15:- 20:- kr vilket skulle betalas med 10 eller 25 öre i veckan. Wessman föreslog att vi skulle betala 75;- kr per medlem, ingen mer och ingen mindre. Vi skall börja smått med ost, smör, ägg, sill, kaffe, socker o.s.v. så får det ökas undan för undan. Axel Andersson föreslog att vi får ta så många aktier vi önskar, vilket under­stöddes. Wessman föreslog att aktierna skulle vara betalda inom ett halvft år. John Jönsson påyrkade att vi skall ta så liten veckoavgift som möjligt, så att alla skall ha möjlighet att vara med. Wessman föreslog att vi skulle betala våra aktier när vi får ut ackord. Men det ville inte Wallström gå in på för han kom att tänka på att "dubbel Nicklas" aldrig får något ackord och då kan han inte få vara med i våran tilltänkta handelsförening. Som vi inte kunde komma till något resultat måste frågan bordläggas tills vidare.

Mötet den 14/3 1900

John Jönsson framställde en fråga om det är nytta till att arbeta övertid. Frågan upptogs till behandling. C Andersson yttrade att det var ingen nytta till, förrän den längsta arbetstiden var 8 tim eller allra längst 10 tim. Mötet understödde detta efter debatt. John Jönsson framställde ett förslag att intaga några utav de yngre arbetskamraterna till medlemmar i klubben. Frågan togs upp till behandling. Axel Andersson föreslog att öka antalet med 20 medlemmar från 30 till 50 vilket klubben understödde.

Mötet den 4/4 1900

Till diskussion togs frågan om bildandet av en kassa till medicin för med­lemmarna upp, men som ingen enighet uppnåddes tillsattes en kommitté för att utarbeta ett förslag till nästa möte. Wessman föreslog att intaga medlemmar som ej hör till Lindholmens varv. Förslaget godkändes med det tillägget att de skall tillhöra Svenska Järn- och Metallarbetareförbundet. C. A. Andersson föreslog att utesluta medlemmar som ej deltagit på 5 möten godkändes enhälligt. Wessman uppläste stadgar för medicinföreningen, men eftersom tiden var sen bordlades frågan tillsvidare. 

Mötet den 9/5 1900    

Karl Andersson uppläste förslag till stadgar för handelsföreningen. En livlig debatt utspann sig och efter vissa justeringar antogs desamma. Kommitten avtackades för väl utfört arbete. Härefter företogs val av en interimsstyrelse. Valda blev John Jönsson, Karl Andersson samt Axel Andersson. Det beslöts att ha ett möte för allmänheten onsdagen den 16/5 i klubben Aftonstjärnans lokaler. Samt beslöts att låta trycka blanketter för att utdelas på arbetsplatsen.

Mötet den 5/9 1900

Upptogs till behandling frågan om att få ett apotek på Lindholmen. Frågan diskuterades livlig varefter den bordlades till nästa möte. Förslag väcktes av John Jönsson om bästa sättet att få medlemmar till Facklan. Beslutet blev att varje medlem skulle ha minst en kandidat till nästa möte.

Mötet den 12/9 1900

Karl Andersson väckte förslag om upptagande till debatt av våra egna intressen i förhållande till vårat arbete. Flera talare yttrades sig, frågan den diskuterades en längre stund. John Jönsson framhöll att den frågan skulle vara en stående fråga på dagordningen, vilket mötet beslutade.Sven Hernqvist väckte förslag om våra vattenförhållanden här på platsen, vilket upptogs till behandling. Av en talare framgick att den så kallade avfallskällan skulle indragas på grund av att vattnet ej var hälsosamt. Om så vore skulle samhället här på  platsen lida en stor förlust, enär de andra brunnarna har för liten vattentillgång. Förslag av Karl Andersson att ett stort möte skulle sammankallas så fort som möjligt. Beslöts att mötet skulle hållas onsdagen den 19/9. En kommitte av 2 man tillsattes för att utlysa mötet.

Mötet den 31/10 1900

Kommitten över vattenfrågan blev avtackad för det arbete de nedlagt för det stora mötets hållande. Frågan om riksdagskandidaten togs upp. Sven Hernqvist påpekade vilka rättigheter och vilka skyldigheter en arbetare har. Sedan flera talare yttrat sig hur vi skulle kunna uppehålla våran upp­satta kandidat. Karl Aug. Andersson föreslog att vi sista veckan skulle agitera sa mycket som möjligt. Andersson kom med en upplysning att herrarna skall försöka att utföra en komplott för att störta Holmberg. Karl Andersson utsågs att varna honom.

Mötet den 7/11 1900

Som ingen dagordning förelåg så framkom Westman med ett förslag till diskussion om egnahemsfrågan, vilket av mötet antogs. Westman föreslog att man kunde vända sig till kommunen för upplåtande av mark för byggnad. John Jönsson föreslog att det bästa vore att staten upplät ett så pass stort jordområde så att det räckte för en litet hus med jord till åkerbruk. Carl Andersson föreslog att det bästa var att man lade tillsammans ett visst belopp i månaden. Frågan bordlades tills vidare.

Mötet den 14/11 1900

Den bordlagda frågan om egnahem av arbetare togs upp. Carl Andersson framkom med sitt förra förslag att vi bör spara tillsammans för att däri­genom skaffa oss ett kapital. För att göra oss oberoende av stat och kommun, för av dem får vi nog inget, vari flera talare instämde. Varefter fle­ra började övergå från egnahemsfrågan som huvudsak till att bilda byggnadsföreningar som de ansåg höra till samma sak. Samhället gör inget, varför vi bör försöka göra något själva. Varför frågan bordlades tills vidare.

Mötet den 28/11 1900

Sven Hernqvist föreslog som diskussionsämne huruledes klubben kunde verka för att det skattefria avdraget inom kommunen höjdes från 550 kr till 650 kr eller lika med Göteborgs stad. Hernqvist inledde frågan med att påvisa det orätta att ifrågavarande belopp stod oförändrat fast alla livs­förnödenheter stigit i pris, samt att i Göteborg beloppet är högre trots all levnadskostnaderna äro lika höga på båda platserna. Förslag framkom att klubben skulle anordna offentliga möten i denna fråga. John Jönsson instämde, men ansåg att det bästa vore att hänskjuta frågan till Liberala Valmansföreningen. Beslutades enhälligt att överlämna frågan till Liberala Valmansföreningen. Karl Andersson föreslog att det nya värnpliksförslaget diskuterades. En hetsig debatt utspann sig. Flera talare yttrade sig, det ansågs bliva för stora bördor för folket. Karl Andersson föreslog att beväringarna skulle emigrera. John Jönsson var ej av den åsikten för att då blev det de bästa som emigrerade. Frågan bordlades till nästa möte.

Lindholmens torrdocka .

Mötet den 13/12 1900

Väcktes förslag om att bilda en sångförening på Lindholmen. En kommitte bestående av John Jönsson. Carl Andersson och J. Westman utsågs för att försöka få en dylik till stånd.

Mötet den 30/1 1901

 Den bordlagda frågan om det nya härordningsförslaget togs upp till