Fredrik Henrik av Chapman.

Sveriges främste skeppsbyggmästare. 

Av Göthsson, Sigvald

 

Såsom Sveriges främste man på skeppsbyggeriets område framstår vice amiralen Fredrik Henrik af Chapman. Genom sin storslagna livsgärning lämnar han minnet efter sig som en av Sveriges största söner på arbetets valplats.

Fredrik Henrik af Chapman föddes i Göteborg den 9 september 1721. Hans farfar var en enkel småbonde från Yorkshire i England dennes son, Thomas Chapman, inflyttade år 1715 till Stralsund, därtill påverkad av den store Jonas Alströmer, och befordrades av Karl XII först till kapten och sedan till major vid svenska örlogs­flottan och dog i Göteborg 1770.

Den unge Fredrik Chapman visade redan som gosse utomordentligt stora anlag för skeppsbyggareyrket och vid 19 års ålder fick han förtro­endet att på egen hand bygga ett fartyg, avsett för seglats på Spanien.

Under detta arbete insåg han såväl sina egna brister i skeppsbyggeriet som också bristerna i det svenska skeppsbyggeriet i allmänhet, varför han år 1761 företog en resa till England, där han i två år arbetade på därvarande skeppsvarv som timmerman för att inhämta det rent fackmässiga av yrket.

Han reste efter dessa två år tillbaka till Sverige, och tillsammans med en annan yrkesman etablerade han ett skeppsvarv i Majorna i Göteborg, det på sin tid välkända Kustens varv.

Men återigen kände han bristerna i sina kunskaper för att kunna bringa skeppsbyggeriet upp till den storhet han önskade och kastade sig därför med allvar på de teoretiska studier, som stodo i samband med yrket, och bedrev dessa med oerhörd flit och stora ansträngningar.

Sedan han efter några år vunnit nödigt vetenskapligt underlag, reste han på nytt till London för att vid därvarande skeppsvarv vinna en ökad praktisk kännedom om det högre skeppsbyggeriet. Han deltog här i det praktiska arbetet men begagnade sig därjämte av varje tillfälle att göra noggranna anteckningar och ritningar av allt som han trodde sig kunna draga nytta av.

Men denna hans starka studieiver drog vederbörandes uppmärksamhet till sig, och en vacker dag blev han häktad, misstänkt att vara en främmande makts spion. Chapman blev emellertid snart frigiven samt besökte härefter franska och holländska skeppsvarv, där han arbetade, ofta som vanlig timmerman, samt gjorde anteckningar och skisser av allt, som han ansåg vara av värde.

Den unge och talangfulle svenskens energiska arbete på att fullända sig som skeppsbyggmästare uppmärksammades både i Frankrike och Holland och han erbjöds på, fördelaktiga villkor att inträda i dessa länders marin. Vid sin återkomst till England fick han från engelska regeringen ett erbjudande att bekläda underskeppsbyggmästare sysslan vid dess örlogsflottas skeppsvarv, men han föredrog att återvända till fosterlandet för att där omsätta sin vunna erfarenhet och förvär­vade arbetsduglighet.

År 1757 blev han underskeppsbyggmästare vid svenska ör1ogsflottan och fick samma år i uppdrag att undersöka den tillgång på. skeppsvirke, som Sveriges skogar kunde erbjuda.

Han kom härunder i beröring med den genia­liske fältmarskalken Augustus Ehrensvärd, Sveaborgs skapare, som djupt fäste sig vid den unge och talaugfulle Chapman. Vid denna tid hade ständerna, på Ehrensvärds förslag, beslutat bygga en skärgårdsflotta, i främsta rummet avsedd för Finlands försvar. Det var på detta arbetsfält som Chapman kom att utföra ett verk, som för alla tider skulle fästa hans namn vid Sveriges historia.  

Under hårda strider med vännerna av det gamla systemet på skeppsbyggeriets omrâde lyckades Chapman omsider, dock med kraftigt bistånd av Ehrensvärd, att tillkämpa sig gehör för det nya system, vartill han i utlandet fâtt idén. Han förflyttades 1760 som flottans skeppsbygg­mästare till Sveaborg och började nu med rastlös iver uppbygga det ena fartyget efter det andra, avsedda att tillhöra den s. k. lilla skärgårdsflottan, fartyg, som utmärkte sig såväl för sin styrka som snabbhet och lätthet i manövreringen. 1764 utnämndes han till svenska flottans överbyggmästare och förflyttades i och med denna ut­nämning till Stockholm. Han grep nu verket an med uppgörande av plan för skärgårdsförsvaret och författade även en genialisk avhandling om sättet att föra krig i finska skärgården, vilken avhandling mottogs med stort förtroende.

År 1772 adlades Chapman och utnämndes samtidigt till Överste vid amiralitetet och ledamot av amiralitetskollegiet. 1777 blev han konteramiral och varvschef i Karlskrona samt 1791 vice amiral.

Under loppet av nio år byggdes under hans ledning tio linjeskepp och elva fregatter, förutom de smärre skepp, vilka hörde till den mindre skärgårdsflottan Den svenska flottan hade före Chapmans tid aldrig i nàgon tid varit sâ stark som nu och sâ rustad att upptaga kampen med vilken nation som helst.

Men förutom Chapmans stora förtjänster om vår örlogsflotta äro hans förtjänster om svenska handelsflottan icke mindre. Det på fullt vetenskapliga grunder fotade system, han tillämpade för örlogsflottans skepp, blev även från denna tid tillämpat på handelsflottans fartyg, och de efter Chapmans system byggda handelsfartygen ansågos på sin tid vara de förnämsta nâgra länders handelsflottor kunde uppvisa.

Redan av sin samtid blevo Chapmans förtjänster ihågkomna. Han invaldes år 1767 som ledamot i svenska akademien, som även tillägnade honom flera minnespenningar och hertig Karl, sedermera Karl XIII, lät i Karlskrona I flottans modellsal uppresa en minnesvård till hans ära.

Chapman avled den 19 augusti 1808 i Karlskrona, sörjd av hela nationen.

Skalden Franzen skrev år 1817 eller samma år svenska akademien låtit slå en minnespenning över den store mannen en storstilad minnesteckning över honom. I Göteborg har en gata blivit uppkallad efter Fredrik Henrik Chapman och i Gamla Varvsparkens sydöstra hörn är en sten rest till hans minne. 

Chapman var av stark och reslig växt ett angenämt och behagligt utseende och med ett glatt och livligt lynne. I sitt arbete var han outtröttlig och ägde en energi, som icke av något motstånd lät hindra sig från att fullborda vad han en gång föresatt sig; därtill skildras han av sin Samtid såsom djupt och innerligt gudfruktig. I arbetet ägde han sin högsta lycka, och arbetets ära satte han högre än alla de äresbetygelser, konung och regering gång efter annan ägnade honom.

SKÄRVA HERRGÅRD var sommarparadiset

Utdrag ur:

Hittade sakuppgifterna på Internet. Göthsson, Sigvald (pseud. för Johan August Kjellman, 1862-1925) Samlade historiska berättelser. H. 1 - 72 + Register inb i 10 oxblodsröda  hklotbd med samtliga 72 fr omslag. Inalles 4608 s. Utgivna 1927-30. Författaren. var en av socialismens pionjärer i Sverige och en av grundarna av Bondeförbundet. Tidningsman i Skara, Härnösand, Falköping och Göteborg. Art. från Häfte 66 sid 4209-4214

Häftet hittade jag på vinden i mitt sommarhus i sydvästra Värmland, som varit lanthandel sedan 1890-talet. Ett konstigt sammanträffade för mej som håller på med varvshistoria på Internet 72-år senare.

 

 

 

 

NUMBER OF VISITORS - ANTAL BESÖK sedan senaste uppdatering 2009-12-07 17:17

www.bxn.se

bxn@telia.com

Eva Benjaminson/Bror Nilsson
Copyright © 1995 [BEN-SON CONSULTING]. All rights reserved.
Revised: december 07, 2009.

Back to Top