På 1920-talet vann busstrafiken snabbt terräng.
Driftiga busschaufförer som:
-
Eric Ericsson
-
Eugen Karlsson
-
Fritz Jordansson
-
Gustav Nilsson
gjorde Lennartsfors till centrum för sin rörelse. Denna utveckling höll i sig till mitten av 1940-talet.
Bengtsfors, Årjäng, Blomskog (med tåganknytning Arvika-Mellerud) och Töcksfors hade man förbindelse enligt tidtabell till.
Man transporterade personer, varor, post och mjölk.
Mot slutet tog GDG över men chaufförerna fick anställning i det nya bolaget. Själv minns jag krigstiden (1940-45) då alla bussarna byggdes om för gengasdrift. Det var ingen lätt uppgift att starta med gengas under de kalla vintrarna 1941-42. Det var 40 grader kallt och vi behövde inte gå till
skolan. Att elda i "grytan" och lyckas starta var en bedrift. Ofta fick bussen stå och gå på tomgång medan chauffören var hemma och åt sin lunch och då brukade vi ungar busa i bussen. Det hände t.o.m att vi "glin" fick åka och vända bussen, en styrde och en skötte pedalerna. Det var ettans och backens växlar som gällde.
(Krypfart)
Nu på 2000-talet, när de flesta åker egen bil, går det en buss till och från Årjäng och den är inte mycket nyttjad, men det är ju bra att den finns.
 |
Busstationen som syns på bilden ovan är idag fritidshus i GÖRVIK, dit den transporterades på 50-talet, först på trailer till FOXEN-STORA LEE och sedan på isen.
Otroligt men sant att detta hus var värt att flytta så långt. |