Bruket som blev en VärldskoncernUppgifter hämtade ut boken "Med Facit i hand" En reportagebok om ett familjeföretags uppgång och fall av Bertil TorekullElof Ericsson blev förste VD-n i Nya Åtvidabergs Industrier 1923 |
||||||||||
I begynnelsen var kopparn........ | ||||||||||
Det kan förefalla lite märkligt. Men på sitt sätt var det kopparn som lade grunden till | ||||||||||
världskoncernen Facit. Eller om man så vill: frånvaron av koppar. Sedan medeltiden | ||||||||||
hade kopparmalmen i Bersbo och andra gruvor runt Åtvid brutits med mer eller mindre | ||||||||||
stor framgång. Mot slutet av 1800-talet sinade malmen. Misär hotade bygden. | ||||||||||
På 1880-talet fick Baroniet Adelswärd i den unge baronen Theodor Adelswärd en driftig ledare. | ||||||||||
Med honom följde en dynamisk period i Åtvidabergs historia. Han förstod att framtiden låg i de ekrika skogarna. Bland många projekt startade han en snickerifabrik. | ||||||||||
En resa till en utställning i Paris gav baronen impulsen att börja tillverka kontorsmöbler.För att göra | ||||||||||
en lång historia kort gick detta företag, trots försäljningsmässiga framgångar, i konkurs 1922. | ||||||||||
Ur spillrorna reste sig Nya AB Åtvidabergs Industrier - FACIT vars förste direktör blev den 35-årige smedsonen från Lennartsfors i Värmland, disponent Elof Ericsson | ||||||||||
Därmed påbörjades ett uppsving av enastående art. Åtvidabergs Industrier lotsades till ställningen som Sveriges ledande och ett av världens främsta företag inom kontorsmaskinbranschen. | ||||||||||
Redan1923 flyttades
tillverkningen av en liten räknemaskin till Åtvidaberg.
Det var ursprunget till snurran som skulle bli en av
hörnstenarna i uppbyggnaden. Lite om expansionen:
|
||||||||||
Världskoncernens
hjärta låg i Åtvidaberg, den växande bruksorten där
befolkningen till stor del var beroende
av"Industrierna" från vaggan till graven. Ett
par generationer plikttrogna och välutbildade
finmekaniker och möbelsnickare föddes där. Nära nog
dagligen kom delegationer av långväga och högt
uppsatta gäster för att beundra undret inne i
östgötaskogen. Företagets framgångar spreds till samhället. en donation från Elof och Ollie Ericsson gjorde det möjligt att restaurera den medeltida kyrkoruinen. Stiftelser och fonder bildades för anställdas rekreation, för en diakonissa, för vetenskaplig forskning. Den senare mycket generös. Både Elof Ericsson och sonen Gunnar var fotbollsintresserade och satt var sin period i ledningen för Svenska Fotbollsförbundet. I Åtvid satsades rejält med pengar på ÅFF och Kopparvallen - ortens fotbollsarena. Genom företaget knöts många hjärnor till orten vilket avspeglade sig i politik, kultur och föreningsliv. Det är naturligtvis mycket svårt att säga när toppen på denna långa guldålder egentligen inträffade. De som var med nämner gärna 50-talet. Det genuina, trygga, finmekaniska och begripliga årtiondet. Brukssamhället med dess patriarkaliske Elof Ericsson var en miniatyrmodell av denna den bästa av världar och disponenten var dess gud. Han var guden i sitt rike och spelade rollen bra. Han utstrålade auktoritet och välvilja och alla befann honom utomordentligt charmfull. Han hade ett sätt att tala till var och en som om just denne stod hans hjärta närmast. Sonen Gunnar var taktfull och gick aldrig omkring på arbetsplatsen som sin far. Han var alltid entusiastisk och använde superlativer vid alla tillfällen. "Förtjusande, enastående, underbart" omväxlande med "katastofalt, förfärligt" om de mest trivala ting. Aldrig gjorde dessa mäktiga män något praktiskt arbete med händerna. De trugade andra att göra det, med smicker som drivmedel. |
||||||||||
Detta är
bara några axplock ur Bertil Torekulls bok som är väl
värd att läsa. Mitt intresse började med smedsonen
Elof från Lennartsfors min födelseort och att jag blev
nyfiken på spelet om det gamla bruket i Åtvidaberg. Läs boken som är utgiven i samarbete med Östgötacorrenspondenten och tidningen Chefen DEL 1 "Ett företags uppgång och fall", är skriven av Journalisterna Christer Berg, Allan Hall, Åke Stolt och Bertill Torekull. DEL 2 "Med Facit i hand -vad kan man lära?" skriven av Anders Leion, Patrik Engellau, Arne Derefeldt och Lars H Bruzelius. |
||||||||||
Mycket nöje! Hälsningar från Bror | ||||||||||
NUMBER OF
VISITORS - ANTAL BESÖK sedan senaste uppdatering Åter till hemsidan BX bxn@telia.com
|