Anteckningar om den tidiga båttrafiken på sjöarna Mjörn och Anten
 

 

 

Lite om den tidiga båttrafiken på Mjörn, då båtar är mitt stora intresse.

Delvis hämtat från Yngve Rollofs utmärkta bok SVERIGES INRE VATTENVÄGAR del 4

1869 inköptes från Stockholms Ångslupsbolag den första ångbåten på Mjörn, sedan ett särskilt ångbåtsbolag bildats i staden (se Alingsås Weckoblad den 16 maj 1868). Båten var odäckad och kunde ta 30 passagerare. Båten transporterades med järnväg till Nolby, men den kantrade vid sjösättningen. Vid provturen fick den namnet Mjörn och redan tre dagar senare såldes 390 biljetter å 10 öre för en lusttur på Säveån. Senare gick Mjörn turer mellan Nolhaga och Thorstö för 25 öre enkel tur. Säveån muddrades så att båten kunde gå upp till Lugnet, där Säveån och Gärdska ström flyter samman. Sjökapten Sven Adamson blev skeppare.

Den 19juli 1871 rapporterade Alingsås Weckoblad, att Mjörn vid en storm överspolats av vågorna och sjunkit i Säveån på grunt vatten 800 fot från land. Sjöförklaring hölls vid häradsrätten med ångslupens förare C Ohlson och besättningskarlen Carl Johan Andersson. 1 Alingsås Weckoblad den 12 augusti 1871 utbjöds ångslupen Mjörn till salu. I september såldes Mjörn till grosshandlare A Uggla i Göteborg för 1 940 riksdaler.

Den 28 maj 1880 fastställdes bolagsordningen för ett nytt ångbåtsbolag och en ångbåt inköptes för 4 700 kr. I Alingsås Weckoblad den 17 juli omtalas, att ångbåten byggts vid Lidköpings mek. verkstad och döptes senare till Jonas Alströmer. Se vidare Alingsås-Julen 1950 och Alingsås Weckoblad 21juli och 25 augusti 1880. Denna ångbåt var större än sin föregångare och kunde ta 40 passagerare. Längden var 12 m, bredd nära 3 m och ett djupgående av 1,3 m vid last, varför rännan i ån måste muddras på nytt. I annons i Alingsås Weckoblad den 24juli meddelas, att ångbåten gjorde turer till Öjared, Ryd, Järn, Kärr och Simmenäs. I dagligt tal kallades ångbåten för Jonas. 1884 visade det sig att kolförbrukningen var större än vad som garanterats vid inköpet, varför en ny ångmaskin anskaffades för 1 240 kr. Från 1 maj gick Jonas i regelbundna turer till Öjared- Hjällsnäs i Stora Lundby-Björboholm-Järn-Sjöhagen i Sjövik. På söndagsturen bogserades en pråm. Vävmästare L Håkansson var eldare och senare kapten under ångbåtens sista tre somrar i Mjörn. Genom slarv med matarpumpen av en tillfällig eldare, som var aktieägare och rådman, förstördes ångpannan.

Västgötabanan till Kinnekulle 1899 medförde en nedgång i trafikunderlaget liksom konkurrerande motorbåtar. Den 2 augusti 1918 meddelade Alingsås Tidning, att ångbåtsaktiebolaget “Jonas Alströmer” beslutat att träda i likvidation och ångbåten skrotades efter 40 år.

Axel Dickson, som uppförde Ellendals corps de logis på Vikaryd 1884, anskaffade en ångslup för lustturer.

Älfsborgs läns kalender 1906 s 121. Alingsås: “ångslup på Mjörn förmedlar förbindelse med andra ställen vid den leende sjön.”

Det dröjde sedan många år tills Mjörn fick en ny ångbåt. Den 11 april 1934 meddelade Alingsås Tidning att en okänd alingsåsbo av direktör Carl Johansson i Maskinaffären Generator i Göteborg inköpt ångbåten Carl Albert (ex Anna) som var 16 m lång, 3,21 m bred och kunde ta 70 - 80 passagerare. Hon var byggd 1887 på EMV, förbyggd 1915 och fick 1926 nytt maskineri. Den hade tidigare tillhört hamnstyrelsen i Göteborg. Den nye ägaren visade sig vara maskinisten C H Schyman och befälhavare blev sjökapten Åke Wallin, som tidigare hade fört Gustav Wasa i Anten.

Den 23 april 1934 anlände Carl Albert , som vägde 22 ton, och transporterades till sjön med hjälp av en speciell ångpannevagn, som drogs av stadens ångvält. Den 11 maj sjösattes den vid Sjöhaga. Säveån fick återigen muddras liksom utloppet i Mjörn. Från och med den 6 augusti 1934 ordnades reguljära turer onsdagar, lördagar och söndagar. 1938 var båtens sista år på sjön och våren 1939 skrotades Carl Albert.

Den 30 juli 1934 rapporterade Alingsås Tidning, att motorfartyget Lucie, som tillhört hovfotografen John Hallberg i Halmstad, hade inköpts av förre befälhavaren på Carl Albert Åke Wallin. Lucie var dock alltför djupgående och fick föroreningar i kylvattnet i Säveån, vilket medförde, att motorn krånglade. Den 31 maj meddelade Alingsås Tidning att ägarna, herrar Fagerberg och Larsson i Björboholm, höll på att installera en ny oljemotor och i juli insattes hon i trafik igen. I salongen ordnades kräftskivor för 40 personer. Lucie försvann från Mjörn efter två somrar på grund av konkurrensen med Carl Albert.

Den 17 oktober 1976 gjorde Jernlunden (ex Yxningen II) sin premiärtur på Mjörn. Båten ägs av Göran Ekblad och Per Malmborg i Göteborg. Hon är byggd 1890 och byggdes på 1920-talet om till passagerarbåt. Ångbåtsföreningen i Alingsås med Claes-Åke Schyman som ordförande fick låna båten ett par år på villkor att de satte den i stånd.

Sedan vet vi ju idag att bogserbåten Herbert blev nästa objekt och den kom från ett strävsamt liv på Dalslands kanal med hemmahamn i Lennartsfors min egen födelseort.

Sjön Anten är ju grannsjö till Mjörn den har en yta på 19,2 kvadratkilometer och ligger 66 m.ö.h. Det fanns tidig båttrafik även här. Det började med kyrkbåtar som användes av kyrkobesökarna i Långareds socken, som ligger på ömse sidor av Anten och med sockenkyrkan på östra sidan. Båtar fanns vid Sjöbäcken, Kvarnabo och Arelid och roddes över sjön under isfri tid och inställdes bara vid dåligt väder. Traditionen dog ut när Antens Kapell byggdes på västra sidan 1915. Båttrafik med motor och ångbåt blev det först 1906. Då inköptes motorbåt jämte pråm. Den första var fotogendriven och kunde ta hela 43 personer enligt sjövärdighetsbeviset. Den hade troligen varit fiskebåt byggd i trä 9 m lång 3m bred och mycket bärig. Båten levererades av O A Guldbranssen o Son i Göteborg som också levererade den encylindriga tändkulemotorn på 8 hk. Båten döptes till Greve Gomer  och var i drift i hela tjugo år (1906-1926). Man gick efter turlista mellan Loo, Attholmen, Bruket, Hällnäs och Kvarnabo. Man hade anslutning till V.G.J-s tåg vid Kvarnabo vilket innebar att Långaredsborna som arbetade i Göteborg (bl.a som snickare och timmermän, för vilket socknen var berömd) fick en bekväm förbindelse med hembygden. Greve Gomer blev också det stora folknöjet med sällskapsresor och månskensturer på programmet, som förmodligen även Björboholmarna deltog i. Andra båtar fanns också Loholmen, (1927-1929) Ångbåten Rapid(1907-1918) och Gustav Wasa (1925-1939). Trafiken upphörde vid krigsutbrottet 1939.

Det finns också flera mycket läsvärda böcker om Risveden av K-E Andersson och Bo Björklund. 

 Lite mera privata funderingar kommer  vid senare uppdateringar bl.a om båtarna som jag skall försöka få tekniska data och bilder på. (Se Herbert ovan) Om någon har data och bilder så hör av er!

Bror Nilsson Björboholm      bxn@telia.com  

Detta är början till en sida om båttrafiken på sjöarna i Alingsås närhet. Skall försöka hitta mera bilder och faktaunderlag.

Har också talat med Mjörns Ångbåtsförenings minnesdatabas SÖREN och bett honom skriva ned vad han minns. Vi får se vad som går att skaka fram.

Webbmaster Bror

Gubben som rumlar om på Internet ser du här! BEN-SON alltså!

BEN-SON CONSULTING  Björboholm Sweden

  E-MAIL bxn@telia.com  

  2009

Webmastern Bror

Please send me a mail 

Bror Nilsson och Eva Benjaminson Björboholm Mail address: bxn@telia.com
Copyright © 1995 [BEN-SON CONSULTING]. All rights reserved.
Revised: augusti 01, 2009.