HISTORISKA DATA OM KÖPCENTRAT KÄLLSBYN, LAXVIK i början 1900-talet.
Verksamheter på 1890-1950-talet.
Bageriet |
|
|
|
Så här såg köpcentrat/affärerna ut på 1930-talet slut. |
|
"BAGERIET" numera KRINGELBO |
PKXP 1896 |
Där fanns två affärer men också bensinpump, Buss-station och bilstation/taxi (telefonnummer 8) Enl. brevväxlingen så har den första affären haft flera olika "ägare-firmanamn". Herman Nilsson & Co (1890-), Bröderna Anderssons Diversehandel (1900-30) och AL, Laurinsson (1930-1947). (Albert och Laurins pappa hette egentligen Anders Petersson (född 1820) så dom var Anders söner. Laurins söner hette Hugo och Bernard och dom bytte efternamnet Andersson till Laurinsson. Krångligt?
I början av 1900-talet delades verksamheten upp och Albert byggde ett nytt hus intill där han startade bageri mm.
|
Familjen Pettersson:
(Enl. folkbokföringen 1880)
Familjen Andersson: (Enl. folkbokföringen 1910)
|
|
Albert Andersson 18680627-19421202 |
Gravstenen vid Trankils Kyrka |
August Laurin Andersson hade också en lastbåt som hette FOLKE (inköptes 24 okt 1919 för 9000:- och skrotades 1928). Med den fraktade han varor ända från Göteborg.
Affärsfastigheten avstyckades 1947 av A:L Anderssons sth från 5 öre av Källsbyn 1:56 och fick nuvarande beteckningen Källsbyn 1:162 AL fanns också några år efter 1947, då med ny ägare (Rolf Holfeldt?) och under namnet Hammars Filial (1950-1953) Bakom disken stod bl.a. Gunnar Gillstedt och Karin Jordansson och Maj i källudden (enligt hörsägen, rätta mej om jag har fel!). Fastigheten såldes 1954, till Betaniaförsamlingen i Gustavsfors, och blev missionshus fram till 1975 då vi (Fam. Aino o Bror Nilsson) köpte den.
När Alberts Bo startade vet jag inte men troligen i början av 1900-talet. (1900-1905) Årtalen för namnbyten är osäkra men jag skall försöka få tag på de riktiga uppgifterna. I folkmun heter ju Alberts bo "BAGERIET" för det fanns mycket tidigt ett bageri med servering utöver själva affären som hade varierande sortiment från leksaker, prydnadsföremål, godis, korta varor, specerier och mycket mera. Åren 1947-1952 drev Gerhard Gillstedt bagerirörelse där. Albert Andersson var en mycket omtyckt farbror för oss barn och delade ut extra karameller när man skickades att handla. Som minne från denna tid har jag en Lindells-våg i polerad mässing (se nedan) och den vårdar vi ömt. Jag köpte fastigheten 1968 av Herbert Wikström på Laxvik.
Fastigheten var då mycket nedgången och många trodde nog att jag skulle riva den! Herbert framförde en önskan om att den om möjligt renoverades som ett minne från släktens affärsverksamhet och så har det blivit!
Lägger in några bilder tagna vid övertagandet 1968 och hur det ser ut idag som bevis! |
Många arbetstimmar för Bror Duktig med yttre och inre underhåll! |
Västra fasaden 1968 |
Norra gaveln |
Östra fasaden |
Södra gaveln |
Vy från söder 1968 |
Bageriet/Kringelbo efter renoveringen 1969-2016 ...... > |
Disken, telefonkiosken, kaminplats och sittplats vid kö och entren! Tel.28 |
|
Affärslokalen 1968 med egen telefonkiosk. |
Idag: Bjälkar i taket är återvinning från Folkets Hus i Källsbyn! |
|
Bagaren/Bagerskans primitiva arbetsplats. |
Min morbror Birger upptäcker gamla bageriugnen bakom vedspisen |
|
LINDELLVÅGEN |
Bagaren/Bagerskans primitiva arbetsplats ändrad till mysigt kök idag! |
|
Entren till Serveringsrum o försäljningsrum. |
Idag TV-rum! |
Den troligen första "Bageriarbeterskan" var Greta Attalia Andersson född i Nössemark 1885. Hon skulle varit c:a 25 år när bageriet öppnade. Serveringsrummet byggdes av Herman Karlsson 1937.
|
Bilden ovan de två anställda. Karin Jordansson och Hulda Johnsson vid entren till BAGERIET. (1940-50 tal) |
Jag vet nu att Bagerskan på bilden är EBBA i Bråten.
|
Familjen var vår närmaste granne när familjen Elin o Elov Nilsson bodde i Kasa.
|
De båda affärerna AL och ALBERTS BO (1910- ) används idag av mej som fritidsbostäder och har nu fått namnen Spikebo och Kringelbo som postadresser. Affärerna var som störst 1890-1920 enligt bokföring som jag hittat delar av vid renoveringen. Många fantastiskt vackra fakturor med tryck och brev från företag i Västsverige har hittats. Prissättningen lockar också. Ransoneringskort från första världskriget och frimärken stämplade på mycket ovanliga i dag försvunna postkontor, som Järnvägspost PKXP 26 A och ÅNGBÅTS PXP 155 , finns i samlingen.
Lennartsfors fick egen poststation 1875, som först låg vid kanalen, den mesta posten kom ju med båt (PXP) då. Enligt uppgift i Svensk befolkning 1890 var Richenberg, Anders Rickard troligen den första postmästaren och tillika slussinspektör. Richenberg föddes 1859 i Hjärtum (Göteborgs o Bohus län) och flyttade till Trankil efter att ha friat till Kristina Hjelte från Torrskog (Född 1850) De fick enl. uppgiften tre barn Bertil (1885), Ceril (1887) och Svea (1890). Senare flyttades postkontoret till Berghälla och Richenbergs dotter Svea var föreståndare till långt in på 1960-talet om jag minns rätt. Då flyttades kontoret till Skädderiet. för att i slutet på 1980-talet ersättas av lantbrevbärare.
Telefon fick man i slutet av 1880-talet via Holmedal , Töcksfors, Arvika och Stockholm ut i vida världen. Första telefonstationen installerades i Strömsborg senare flyttades den till huset intill verkstaden som alla kallade "Telegrafen".
Här hittar du ett urval av dokumenten vi hittat!
FLYGFOTO |
På flygfotot här intill taget i början av 1940-talet syns Telegrafstation,
Verkstad, Post, Pensionat, Pastorsbostad, Vandrarhem,
Skomakeri, Skrädderi, Cykelverkstad, Frukt o grönt affär, Busstation, Taxi och Bensinpump och de båda affärerna som syns längst upp till höger i bilden. Det fanns också en Modeaffär men den syns inte på bilden.
|
|
|
Stamfastigheten Källsbyn 1:56 |
|
Bröderna Anderssons Diversehandel |
|
|
Bröderna Anderssons Diversehandel (Spikebo) i slutet av 1890-talet. |
Spikebos norra gavel, 2011 efter renovering. Bakom skymtar Kringelbo. |
Bussstation samt en milsten syns här mitt emot infarten till SMIA! |
Bild med inredningen i AL Bröderna Anderssons Diversehandel. Laurin bakom disken? |
KOMMENTAR: |
Konkurrenter var Kooperativa, som också hade flera filialer, Ottilias i Källsbyn och Lennartsfors Brukshandel som startades redan 1861 av Lennartsfors bruk och som 1946 övergick i privat ägo. Brukshandeln har hela tiden sedan starten bedrivits på samma plats utan avbrott.
|
Affärerna och bussstationen: Här ser man t.v. busstationen med väntrum och garage för distriktsköterskans bil samt Laurinsons taxibilsgarage på höger sida. Bensinpumpen (TEXACO) borttagen. Huset i förgrunden är Hildur Fredrikssons blivande villa. Vinterbilden tagen 1950 tror jag.
|
|
Hänt i Trankil, Nordmarken och världen i övrigt år 820-2016.
Pågående: Projekt som så småningom kommer med länk på denna sida är:
som finns och funnits på orten genom åren.
Åter till hemsidan UPPDATERAD 2017-08-20 16:36 BX
Historia |
Hur lärde man sig att läsa och skriva före folkskolestadgan fanns? Till 1840–41 års riksdag lades fram ett regeringsförslag i folkskolefrågan. Enligt underlaget fanns då i rikets 2 308 socknar 1 009 fasta skolor med 1 030 lärare samt 377 församlingar med 508 ambulerande lärare. 1 211 socknar saknade ännu helt skolundervisning. Frågor som dök var om särskilda "fattigskolor" skulle inrättas eller om den obligatoriska folkskolan borde omfatta även flickor. 18 juni 1842 fastställdes folkskolestadgan.[3] Folkskolan infördes med en dispenstid på fem år för att ge socknarna möjlighet att inrätta skolor och anställa lärare. I praktiken visade det sig omöjligt att få det hela att fungera så snabbt. Först 1850 var folkskolor allmänt inrättade, förutom i några av de nordligaste socknarna. 1853 medgavs avlägsna byar möjlighet att inrätta provisoriska skolor utan behöriga lärare, under förutsättning att dessa lärare godkänts av socknens pastor. Någon läsundervisning fanns från början inte i folkskolan, utan eleverna förutsattes ha fått den grundläggande undervisningen i hemmen. Det visade sig dock inte fungera, utan de flesta elever som kom till skolan hade inte de erforderliga kunskaperna. Därför infördes 1858 småskolan, som med 1882 års folkskoleplan blev tvåårig. 1919 samordnades småskola och folkskola helt.[3] Folkskolan styrdes i början av sockenstämmorna, efter 1862 års kommunalreform av kyrkorådet och först 1930 över tog kommunerna driften av skolorna. Skoltiden var från början inte reglerad men 1878 tog en normalplan för 6-7-årig skolundervisningsform fram, som med 1882 års folkskolestadga blev obligatorisk.[3]
|
|
Milstenen vid SMIA, Källsbyn, Laxvik |
Stenen markerade troligen att det var en halv mil till TRANKILS KYRKA. Årtalet sammanföll med FOLKSKOLESTADGAN 18 juni 1842. |
NUMBER OF VISITORS - ANTAL BESÖK sedan senaste uppdatering 2017-08-20 16:36
BEN-SON CONSULTING Björboholm Sweden E-MAIL bxn@telia.com2016 |
|
Webmastern Bror |
Please send me a mail |
Bror Nilsson Björboholm
Mail address: bxn@telia.com
Copyright © 1995 [BEN-SON CONSULTING]. All rights reserved.
Revised:
augusti 20, 2017.